Covid-strategier för hela samhället

2020-07-04 | Aleksa Lundberg padlock

FEMPERSPODDEN/SPECIAL

Coronaviruset drabbar utsatta grupper och områden extra hårt. Kriskommittén i Järva vill därför se en mer nyanserad strategi mot smittspridning och kvinnojours- organisationen ROKS vill stärka lokala initiativ i arbetet med våldsutsatta kvinnor.
– Vi tror att det viktiga sker i mötet, inte främst i nationella chattar, menar Jenny Westerstrand, ordförande på Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS).

FEMPERSPODDEN SPECIAL: OM COVID-STRATEGIER FÖR ALLA

Om nystartade KRISKOMMITTÉEN I JÄRVA.

Det är svårtolkat hur coronaviruset och dess konsekvenser har påverkat våldsutsatta kvinnor, enligt Jenny Westerstrand. I stora drag ser läget ute på kvinno-och tjejjourerna likadant ut som under en vanlig period, berättar hon.

— I stödkontakterna på nätet har vi inte sett någon generell ökning. Det finns regionala skillnader, men de har mystiskt nog inte följt hur corona drabbat områdena i övrigt. Vi tror ju att våldet har ökat, men vi tror också att det har etablerats en ny nivå för vad man ska tåla. Att kvinnor tänker ”såhär är det, nu är alla under press och jag ska inte störa”.

ROKS är en av organisationerna som sökt extra stödpengar för att ställa om arbetet med anledning av covid-19. Men det är inte främst digitala tjänster, som nationella exempelvis stöd-chattar, som gör den största skillnaden. Jenny Westerstrand vill istället lyfta vikten av att få ut stödsökande kvinnor på en gemensam promenad.

— En första kontakt via chatten kan vara jätteviktig, för du kan skjuta in frågor som på sikt växer hos någon. Men vad händer sedan då? Vi tror ju att det viktiga sker i mötet. Något så simpelt som promenader kan vara avgörande. Det känns mindre dramatiskt att komma ut och röra på sig, på socialt säkert avstånd, tillsammans med andra. Det är viktigt att bryta isoleringen många våldsutsatta kvinnor befinner sig i.

I Stockholmsförorten Järva har en ny organisation, Kriskommittén, startats med anledning av att området varit särskilt utsatt för coronaviruset.

En ny studie visar att personer födda i Somalia, Syrien och Irak, vilka sannolikt är svagt etablerade i Sverige, haft en tydligt ökad överdödlighet jämfört med samma period åren 2016 - 2019.

Orsaker ska vara trångboddhet, flergenerationsboende och mindre möjligheter till social distansering i hemmiljö och arbetsmiljö.

”Det är uppenbart att svagt etablerade invandrargrupper har drabbats oproportionerligt hårt”, skriver professorerna bakom studien i Läkartidningen.

Om samma överdödlighet drabbat befolkningen som helhet, motsvarar det mer än 44000 extra dödsfall.

Degmo Daar, talesperson för Kriskommittén, är kritisk till Folkhälsomyndighetens strategi mot smittspridning.

— Myndigheterna måste granska sig själva för att reda ut varför åtgärderna inte nått alla. Vi lever inte i ett homogent samhälle, det har blivit väldigt tydligt under covid-19. Självisolering i områden som Järva, där många lever över generationsgränserna, kan behöva innefatta extra boenden till exempel, menar hon.