Låt feminismen syresätta klimatpolitiken!

2020-06-02 | Jytte Guteland padlock

EU-KRÖNIKAN/OPINION

Politiken måste nu inriktas på att styra om så att jordbruket både tillåts vara mer heterogent, så att småskaligt lantbruk gynnas, men också att pengarna når kvinnorna inom sektorn. Samma hållbara resa som jordbruket skulle behöva finns i fler branscher och inte minst i en global kontext.

Det skriver Jytte Guteland (s) i veckans EU-krönika.

Jytte Guteland är europaparlamentariker för socialdemokraterna och återkommande EU-krönikör i Feministiskt perspektiv.

För någon vecka sedan lanserades boken Det feministiska löftet - så förverkligar vi arbetarrörelsens jämställdhetsvisioner, av ABF.

Själv medverkar jag med kapitlet ”En ambitiös klimatpolitik måste vara feministisk”. Bokens redaktör Lina Stenberg har gjort ett viktigt jobb att lyfta fram relevanta perspektiv genom olika skribenter och hon betonar själv i sin inledning behovet av ”en uttalad feministisk politik på bred front.”

Bakom alla hundratals feministiska reformer åren efter kvinnlig rösträtt år 1919 och fram till samtyckeslagen år 2018 ligger år av förberedande initiativ, demonstrationer, artiklar, böcker och debatter. Bokens styrka är att den ger hopp, visar att det går och samtidigt ger ett antal reformområden och idéer.

I inledningen lyfter redaktören fram att Sverige, trots vår relativa framgång, inte är jämställt idag. Kvinnor misshandlas och våldtas, lönegapet är stort, kvinnor tar majoriteten av familjeansvaret. Min åsikt är att arbetarrörelsen behöver reflektera mer kring detta och åtgärda det!

De feministiska, liksom de klimatpolitiska reformerna kan och bör syresätta hela samhällsbygget.   Mitt bidrag i antologin är den feministiska klimatpolitiken. Den globala upphettningen drabbar kvinnor hårdare eftersom kvinnor är trefaldigt diskriminerade i dagens utsläppsekonomi. Orsakerna är flera: 

Kvinnor åtnjuter en betydligt mindre andel av samhällets resurser, på alla plan. 
Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringarna än män. 
Kvinnor agerar mer klimatsmart än män. De blir inte premierade för det.

Alla budgetförslag, all klimatlagstiftning såväl som övrig relevant lagstiftning måste analyseras utifrån vilken fördelningseffekt den får för olika inkomstgrupper och med jämställdhetsperspektiv.

Detta måste gälla inom EU såväl som mot tredje land. Ett aktuellt exempel är EU:s jordbruksbudget som nu ska reformeras. Dagens system gynnar män, den med stora landareal och missgynnar klimat och kvinnor. Statistiken visar tydligt att jordbruksbidragen i EU går till män och att klimatutsläppen från jordbruket är höga.

FN har visat att kvinnors och barns utsatthet för klimatkatastrofer är 14 gånger större än för män. Av världens idag 26 miljoner klimatflyktingar är 20 miljoner kvinnor. Siffrorna bekräftar gång på gång att kvinnor är mer utsatta av klimatförändringarna.   Fossilt och patriarkalt, två felkonstruktioner i samhället måste byggas om och istället bilda en hållbar helhet. Mitt feministiska löfte är använda en feministisk analys i bygget av det hållbara fossilfria samhället.  