Maud Eduards är professor emerita i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Vems straff?

2020-02-05 | Maud Eduards padlock 1

OPINION

Det är straffriheten, inte straffets längd, som är problemet i våldtäktsfrågan, skriver Maud Eduards i en kommentar till att justitieminister Morgan Johansson med riksdagsbeslut i ryggen fokuserar på skärpt straff för våldtäkt.

Maud Eduards är professor emerita i statsvetenskap

Justitieminister Morgan Johansson meddelar den 1 februari att regeringen vill att straffet för våldtäkt skärps rejält. Riksdagen röstade redan i maj 2018 för att straffet skulle höjas från två till tre år. Och nu är Moderaterna upprörda över att inget hänt.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som lite grann har kommit i skymundan av diskussionen om den organiserade kriminaliteten, säger justitieministern. Han menar nu att en skärpt lagstiftning skulle fungera förebyggande och avskräckande. Kanske det.

Men tror regeringen verkligen att det är antalet år i fängelse som är problemet i våldtäktsfrågan? När bara några futtiga procent av alla gärningsmän blir fällda? För dessa förövare riskerar straffet att bli mer kännbart, låt gå för det. Men alla våldsverkare som går fria, år ut och år in, hur tänker regeringen hantera dem?

Börja där, Morgan Johansson, i vetskapen om att det anmäls i snitt en våldtäkt i timman på kvinnor och barn i Sverige, varje dag, året om. Och då är ändå inte mörkertalet inräknat, alla som inte vågar anmäla eller som tror att det är meningslöst. Många våldtagna kvinnor vill helt enkelt slippa bli ifrågasatta och fråntagna sina berättelser.

Ytterst få våldtäktsoffer får också upprättelse. Ytterst få. Det betyder att det är straffriheten, inte straffets längd, som är problemet. Det är straffriheten som måste upp till politisk debatt – och handling. För det är den som skadar våldsutsatta kvinnor, tilliten till rättssamhället och demokratin.