Sandra Dahlén är sexualupplysare och sexualpolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv.

Bild: Ulrika Zwenger

Mitt sexliv 2020 – enligt stjärnorna

2020-01-10 | Sandra Dahlén padlock

INRIKES/SEXKRÖNIKAN

”Att av en auktoritet få veta att jag är sexig och dessutom kommer att ha ett hett januari är inte fy skam som start på ett nytt decennium”, skriver Sandra Dahlén i en reflektion över astrologi och svartvita världsbilder.

I Aftonbladet Plus kan jag läsa att jag är charmig, sexig och väldigt fysisk. Känns bra tycker jag, att vara lejon, även om jag inte riktigt vet vad som menas med att vara ”fysisk”. Vidare kan jag läsa att jag samlar på sexställningar (!) och att januari blir sexuellt hett för mig för att sedan svalna och ta ny fart under sommaren.

Ingen tar nog dessa små astrologiska skrivningar på fullaste allvar och det är lätt att häckla dem – tänk att alla lejon i hela världen (för astrologi håller sig väl inte inom nationsgränser?) över alla åldrar kommer att ha ett sexigt januari – alla från nyförlösta och människor på flykt till mångmiljardärer och svårt cancersjuka.

En vän till mig för sisådär 25 år sedan var riktigt trött på sådana smart asses som jag, som hånade astrologi utan att kunna någonting om det. Hon menade att det var ett invecklat kunskapssystem och att jag till exempel behövde ha koll på inte bara mitt stjärntecken utan bland annat månens position när jag föddes för att kunna veta någonting alls. Detta kommer jag ihåg att jag tänkte på när jag jobbade i Indien för 15 år sedan precis under bröllopssäsongen.

Inte ens med de bästa öronproppar går det att sova när tio bröllopsföljen med trummor, trumpeter och högtalare drar genom staden under en natt. Men astrologer hade sagt att det var ett särskilt bra tillfälle att gifta sig och de hade godkänt många par som familjer hade matchat så min sömn fick snällt foga sig.

För en vetenskapstroende västerlänning med mänskliga rättigheter som rättesnöre var det svårt att tugga i sig bröllop på dessa premisser men en indisk bekant gav mig lite perspektiv. Hon sa hon hört att det var många singlar i Sverige och att man inte ens fick hjälp av sina föräldrar att hitta någon att gifta sig med, så hon undrade om inte många av oss var ensamma. Hon undrade vidare hur vi gick till väga för att hitta någon. När jag försökte ge någon form av svar tyckte hon att det lät väldigt svårt och skört. Ja, jo… hummade jag.

När jag nu klickar mig vidare från Aftonbladets sexhoroskop så kan jag läsa om sju varningstecken under förälskelsen på att relationen inte kommer att hålla. En dejtingcoach informerar oss om hur känslorna lurar oss – när vi tycker att något känns väldigt bra kan det bara betyda att vi känner igen oss, kanske till och med i ett destruktivt relationsmönster vi lärt oss under uppväxten. Och känslor säger ingenting om hur vi klarar av vardag eller motgångar tillsammans. Coachen slår hål på myten om att kärlek är det enda som behövs, för vi ska inte leva med alla vi blir kära i.

I Indien har jag fått frågan om varför vi skiljer oss så mycket i Sverige, när vi till och med har ”love marriage”, alltså att vi får välja själva och inte blir bortgifta. Kanske har vårt system sina svagheter ändå. Jag är självklart inte kulturrelativistiskt inne på bortgifte och tycker för den delen inte heller att vi skiljer oss för mycket, men gillar att bli påmind om hur svartvit min värld kan vara ibland.

Det är så lätt hänt att öppensinnade jag tycker att just ”de andra” är så korkade och obegripliga – allt från horoskopläsare till indiska familjer i bröllopstagen. Och jag kan tänka mig att indiska astrologer åh sin sida inte har mycket till övers för Aftonbladets spådomar. Men själv tänker jag gå runt och låtsas om att jag fått sanningen av en instans med tyngd och riktigt suga på karamellen.

Att av en auktoritet få veta att jag är sexig och dessutom kommer att ha ett hett januari är inte fy skam som start på ett nytt decennium. God fortsättning och må ni alla få ett sexigt år, eller åtminstone någon månad.