Ge freden en chans

2020-01-08 | Gita Nabavi , Jaime Gomez , Farida Al-Abani padlock

OPINION

”Hur kan demokrati byggas när förberedelser för krig är igång?”, skriver Gita Nabavi, Farida Al-Abani och Jaime Gomez (Fi) och konstaterar att det är civilbefolkningen som drabbas främst när väpnat våld används för att lösa politiska konflikter.

Gita Nabavi och Farida Al-Abani är partiledare och Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson för Feministiskt initiativ  .

USA:s drönarattack som dödade den iranske generalen Qassem Soleimani är den senaste i raden av dödliga hämndaktioner i upptrappningen av konflikten mellan Iran och USA. Denna logik om döden som hämndåtgärd måste få ett slut. Användningen av väpnat våld för att lösa en konflikt som är av politisk karaktär trappar bara upp konflikten och försvårar möjligheterna att nå en politisk lösning, vilket främst drabbar civilbefolkningen.

Denna situation återspeglar kampen för regional dominans mellan två makter med koloniala ambitioner: USA och Iran. I mellanöstern pågår ett maktspel för att säkra ekonomiska, politiska och religiösa intressen sedan länge. Redan under 1950-talet var både Storbritannien och USA delaktiga i den kupp som störtade Irans demokratiskt valde, sekulära president Mohammed Mosaddegh.

Missilattacken mot Bagdads flygplats kommer också lägligt för den iranska regimen för att ändra fokus från de landsomfattande demonstrationer som varit till följd av inhemska politiska problem. Demonstrationer som blåst liv i demokratirörelsernas krav på mänskliga rättigheter och skakat om regimen, där Soleimani var en av de viktigaste representanterna och bidrog till att bygga upp ett auktoritärt system som kränker mänskliga rättigheter.

USA:s president Donald Trump riktar fokus mot denna konflikt i stället för att bemöta anklagelserna om maktmissbruk på hemmaplan inför det stundande presidentvalet. För vapenindustrin är det ett bra tillfälle att öka vapenförsäljningen till olika aktörer i konflikten. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri), ökade vapenförsäljningen med 4,6 procent till 420 miljarder dollar år 2018.

Om konflikten utvecklas till storskaligt krig kommer denna dödsindustri att öka sina vinster. Förlorare är organisationer och människor från det civila samhället som kommer att drabbas hårt om eskaleringen leder till öppet krig, med hundratusentals personer på flykt som omedelbar konsekvens.

Möjligheterna för att demokratiska institutioner byggs upp i till exempel Irak kommer att starkt begränsas. Hur kan demokrati byggas när förberedelser för krig är igång? Sverige är också en av förlorarna med tanke på att svensk väpnad styrka befinner sig i Irak som en del av den USA-ledda koalitionen Operation inherent resolve (OIR), som saknar FN-mandat och mycket lätt kan betraktas som ett militärt mål av Iran och då kommer Sverige att bli indraget i ett storskaligt krig.

Feministiskt initiativ ser ett ökat behov av att bredda säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitiken för att bryta dagens ensidigt militära fokus på förberedelse för krig. Fokus bör istället ligga på mänsklig säkerhet. Den traditionella säkerhetspolitiken är patriarkal och bygger på idén att det är män som med militära medel ska försvara nationen, dess kvinnor och barn.

Det civila samhället behöver reagera, mobilisera sig och kräva ett stopp för militära förberedelser för alla som är inblandade i ovannämnda konflikter. Militär upprustning stjäl pengar från social upprustning, ökade militärbudgetar ger minskade välfärdssatsningar.

Konservativa religiösa normer går ofta hand i hand med heteronormativ och patriarkal nationalism och militarism. Därför är militarismen ett stort slag mot demokratiska krafter som arbetar i mellanöstern och Nordafrika. Det är dags att ge freden en chans.