Ekofeministisk manifestation i samband med protesterna under klimattoppmötet COP23 i Bonn.

Bild: Spielvogel/Wikimedia commons

#euvalet: En ekofeministisk guide till valmanifesten

2019-05-21 | Jenny Rönngren padlock

EKONOMI

Sent presenterade manifest med stora variationer i längd och kvalitet gör det svårt att utvärdera partiernas plattformar inför EU-valet.
– Det var få som la fokus på att klimatfrågan kräver en radikal samt snabbt förändring. Det var också chockerande att se att vissa spred inkorrekt information om IPCC-rapporten, säger Hanna Gunnarsson, som granskat de svenska partiernas manifest ur ett ekofeministiskt perspektiv.

RELATERADE ARTIKLAR:

2018-05-10 | FN-experter delar feministers farhågor inför COP24

2017-11-03 | Fattiga drabbas hårt av klimatförändringar redan i dag

2013-11-22 | COP19 en chans för EU att leva upp till egna mål

Det ekofeministiska nätverket Women engage for a common future (WECF) har tagit fram en mall för att hjälpa väljare, framför allt de yngre som mobiliserat världens största klimatrörelse, att hitta information ur ett ekofeministiskt perspektiv. Feministiskt perspektiv ställde några frågor till initiativtagaren Hanna Gunnarsson om hur resultaten i den svenska delen ska läsas.

Hur resonerade du kring urval och prioriteringar?

– I förra EU valet röstade bara 40,7 procent av kvinnorna i EU:s 28 medlemstater. Sedan dess har vi sett högerextremismen i vår region på enorm frammarsch, och unga som mobiliserat världens största klimatrörelse. Vi ville skapa ett hjälpmedel till väljare, framförallt yngre väljare, som skulle göra det lättare att hitta bland alla åtaganden i partiers EU-valplattformar.

– Vi ville skapa något som alla dessa unga som sätter ner foten just nu, kan använda när de röstar på beslutsfattare som ska representera dem. Vi ville inte skapa en lista med prioriteringar som begränsar, utan mer lära unga väljare hur en hittar den information som en söker när en ska rösta. Det kan ju vara ganska överväldigande för nya röstare att hitta rätt bland politiken och alla löften.

– Det var svårt att välja några få punkter att fokusera på, det finns ju väldigt mycket en kan granska utifrån en ekofeministisk analys. Men vi ville ha ett scorecard som var lätt att använda och som kunde användas som utgångspunkt för att lära sig mer. Det betyder att de punkter vi fokuserat på är långtifrån de enda sakerna som är viktiga för ekofeminister, men det är en start. Detta är ju dessutom en regional kampanj, vilket betyder att prioriteringarna är ju olika viktiga för olika länder, eftersom länder i vår region har väldigt olika behov.

– Vi är ett ekofeministisk nätverk, som jobbar programmatiskt och med påverkansarbete, vi valde därför att fokusera på de punkter som är viktiga för vårt nätverk och det påverkansarbete vi gör med andra ekofeministiska nätverk – så som Women’s major group, som följer Agenda 2030, och Women and gender constituency, som följer Klimatkonventionen.

Det handlar ju om väldigt olika typer av politiska åtgärder, hur ska den som vill rösta ekofeministiskt tänka när hen värderar de olika färgerna?

– För att vara så rättvist som möjligt, mellan partier samt länder, så har vi bara kollat på partiers manifest. Så först och främst ska väljaren veta att scorecardet är ett första steg till ett informerat val. Det är också bra att kolla på hur partier har röstat i EU tidigare, samt kolla vilken EU grupp de är med i och hur de röstat innan på väljarens hjärtefrågor. Många fick rött eftersom de hade så korta valplattformen och fokuserade på väldigt få saker. Så om en väljare blir chockad över att hens parti har många röda prickar, på vår hemsida har jag skrivit mer utförligt vad partiet åtagit kring prioriteringen.

Hanna Gunnarsson under klimatförhandlingarna på COP24 i Katowice. Foto: Annabelle Avril

Vilka slutsatser drar du själv av resultatet?

– Jag tyckte det var svårt att göra bedömningar eftersom det varierade så otroligt mycket i kvalitet mellan de olika valplattformarna. Dessutom så släpptes tre av dem otroligt sent, vilket får en att tycka att det inte är så tillgängligt för allmänheten. Vissa partier hade superkorta valplattformar, och saknade då antingen en social analys eller fokuserade på väldigt få saker, medan andra var väldigt långa och fick med massvis av våra prioriteringar, fast utan en ekofeministisk analys.

– Generellt syns det tydligt att partierna vänsterut har ju mer ekofeministisk politik inför EU-valet. Mest progressiv klimatpolitik hade Vänsterpartiet och Feministiskt inititativ. Miljöpartiet tog upp många av våra prioriteringar och hade många väldigt bra förslag, men saknade en stark social analys.

– Jag var chockad att se att Socialdemokraterna inte ens nämnde hållbar energi. Alla partier ville göra nått för klimatet, men tittade en närmare på vad en del föreslog, till exempel SD, så gick det helt emot vad som behöver göras för klimatet. Det var få som la fokus på att klimatfrågan kräver en radikal samt snabbt förändring. Det var också chockerande att se att vissa spred inkorrekt information om IPCC-rapporten.

– Både L och M påstod att IPCC-rapporten säger att vi behöver kärnkraft för att ställa om till max 1,5 global uppvärmning. Detta stämmer inte. Rapporten säger att många länder använder sig utav kärnkraft för att försöka klara 1,5-graders målet, men ingenstans säger de att kärnkraft är nödvändigt för att klara målet. Däremot säger de att kärnkraft kan ha väldigt skadlig effekt på vår miljö och hälsa.

– Jämför en med andra länder hade Sveriges partier inte alls lika stark ekofeministisk politik inför EU-valet som till exempel Tyskland, vilket förvånade mig.

Något annat du vill lyfta inför EU-valet?

– Att det är så otroligt viktigt att rösta! Det finns så många högerextrema krafter i vår region, samt klimatförnekare, och vi kan faktiskt ha enorm påverkan ifall vi röstar på progressiv förändring.