Mexikanska #metoo – historisk chans som inte får försittas

2019-05-14 | Sonia Santoro padlock

UTRIKES

I mars briserade en ny #metoo-våg i Mexikos kulturvärld – en chans att driva igenom en omfattande politik för att bekämpa våld och sexuella trakasserier anser medieforskaren Aimée Vega Montiel.
– Ingen kvinna ska behöva vittna via sociala medier. Att de gör det avslöjar ett institutionellt vakuum i bemötandet av offren.

Det säger Aimée Vega Montiel, mexikansk forskare vid UNAM-universitetet i Mexiko city, specialiserad på kvinnors mänskliga rättigheter, massmedier och ny teknologi, samt ordförande för den globala allianser för jämställdhet i och via medierna, GAMAG. I den här intervjun analyserar Vega Montiel det som hänt med vågen av avslöjanden som sköljt över landet mot män som trakasserat sexuellt, känd som #MeTooMx. Hon förklarar det juridiska begreppet ”god tro” ur offrets perspektiv och ramar in rörelsen som ”ett historiskt tillfälle att främja en omfattande allmän ordning som garanterar kvinnors tillgång till liv och frihet”.

Vega Montiel ingår i en bred grupp kvinnor, feminister, aktivister, människorättsförsvarare, konstnärer, journalister, som inför vågen av hot mot de våldsutsatta kvinnor, som vittnade via sociala medier om att ha utsatts för sexuella trakasserier – inom ramen för #MeTooMx – organiserade sig för att främja en agenda som driver på de statliga institutionerna, såväl som den privata sfären, att komma med ett svar som syftar till att offren ska ges tillgång till rättvisa.

#MeTooMx startade den 22 mars, när en mexikansk kommunikatör, via sitt Twitterkonto, vittnade om att en författare hade utsatt minst tio kvinnor för sexuellt, psykologiskt, ekonomiskt och fysiskt våld. Tweeten blev viral mycket snabbt. En dag senare skapades det första #metoo-kontot, #MetooEscritoresMexicanos (#metoomexikanskaförfattare), genom vilket tiotals kvinnor vittnade om att ha utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp av män inom den litterära sfären. Därifrån gick det snabbt vidare till andra områden: film, journalistik, akademi, reklam, bland andra.

Den 1 april begick musikern Armando Vega Gil, en av de utpekade, självmord. Hans agerande blev den perfekta ursäkten i vissa kretsar att demonisera en rörelse som riktat ljuset på de för kvinnor i alla tider mest välkända och mest tystade historierna: berättelserna om vardagligt sexuellt våld som straffritt begås av män mot kvinnor och flickor.

Förvånade uppkomsten av #metoo i Mexiko dig?

– Jag blev inte förvånad. Faktum är att långt tidigare i vårt land, och mot bakgrund av den alarmerande ökningen av mord på kvinnor och andra former av våld mot kvinnor, hade vi en väldigt betydelsefull rörelse 2016, där omkring 100 000 kvinnor, med hastaggen #mittförstatrakasseri, rapporterade att de utsatts för våld och sexuella trakasserier i barndomen, en mycket viktig företeelse som vi identifierade inom ramen för sociala medier.

Från 23 mars till 4 april skickades omkring 425 000 tweets från #MeTooMx-konton. Vad handlar de främst om?

– 424 867 tweets från 230 578 användare registrerades. En stor del bestod av vittnesmål från offer. De huvudsakliga formerna av våld som avslöjas är sexuella trakasserier, övergrepp, våldtäkt, men även psykologiskt, ekonomiskt och fysiskt våld.

– Detta bekräftar uppenbart Marcela Lagardes tes, när hon pekar på att det könsrelaterade våldet mot kvinnor är strukturellt, och kräver att vi erkänner att våldet inte är isolerat, utan att det i utövandet av exempelvis sexuellt våld mot en kvinna, också utövas fysiskt, psykologiskt och troligen även ekonomiskt våld.

– Det är framför allt det här som offren vittnar om. Likväl måste vi, oroande nog, säga att en stor del av tweetsen bestod av hot, inklusive dödshot. En grupp män öppnade ett konto efter den 30 mars, som de kallade #MetooHombresMx (metoomänmx), som stängdes av med anledning av den mängden anmälningar mot hatet och trakasserierna av kvinnor. Och Twitter tillät att ett andra konto, kopplat till det första som till och med uppmanade till mord på ett offer, som påstods ha vittnat om Armando Vega Gil.

I vissa kretsar demoniserades #metoo på grund av Vega Gils självmord. Hur läser ni den episoden och anklagelserna som följt?

– Det var just vi, det här kollektivet av kvinnor, som förberedde ett uttalande där ett av de huvudsakliga målen var att göra några juridiska förtydligande kopplade till vittnesmålen, eftersom när denna musiker begår självmord följer en våg av ogiltigförklaranden, påhopp, många medier tar tillfället i akt för att anklaga och hota offren med att de kommer att åtalas och fängslas för att ha drivit den här personen till självmord genom sina anonyma vittnesmål.

– Då gjorde vi de här klargörandena: ett, gällande rätten att vittna via sociala nätverk; två, angående #metoo-rörelsens legitimitet, och för det tredje – inför mycket olyckliga argument till försvar för presumtionen om de anklagades oskuld – hänvisade vi till de rättsliga ramar, särskilt den allmänna lagen om offer i Mexiko, som främjar ett nyckelelement: antagandet om offrets goda tro.

Mycket snabbt organiserade ni forumet Metoo Mx, i vilket syfte?

– Vi kom snabbt fram till att ett forum behövdes för att göra de här juridiska förtydligandena. Det gjordes en väldigt uttömmande analys av fler än tio rättsliga ramar, särskilt på internationell nivå, om efterlevnaden av Belem do Pará (regional konvention för att förebygga, bekämpa och avskaffa våldet mot kvinnor, motsvarigheten till Istanbulkonventionen i Europa, reds anm), och vi gick igenom den allmänna lagen om kvinnors rätt till ett liv fritt från våld, lagen om offers rättigheter, arbetsmarknadslagstiftningen, hela den straffrättsliga ramen. I syfte att visa att institutionerna, såväl offentliga som privata – vi pratar till exempel om privata universitet, mediebolag – har ett betydande antal anmälningar från kvinnliga journalister som utsatts för våld, sexuella trakasserier, trakasserier på sina arbetsplatser. Många av de här bolagen gick ut och berättade att de inte hade några handlingsplaner för att ta hand om våldsoffer och att de därför inte hade verktyg för att kunna ge dem ett svar. Så det vi visade är att gällande lagstiftning är tillämplig även i den privata sfären. För det andra presenterade vi statistik hämtad från de här #Metoo-kontona för att visa hur institutionaliserat och icke-exceptionellt våldet mot kvinnor är.

Vad är det nya som de här vittnesmålen bidrar med?

– De synliggör våldets strukturella karaktär. Mottagandet var så massivt, så oväntat... Ett väldigt talande fall är MetooActivistas som anklagar några av landets människorättsförsvarare, vilket förstås visar att det finns en märkbar ojämlikhet mellan kvinnor och män även i de utrymmen som säger sig vara de mest progressiva.

Foruments uttalande kräver att myndigheterna nu ska redovisa vilka åtgärder de kommer att vidta inför det könsrelaterade våldet mot kvinnor, har ni fått några svar?

– Vi ställer krav på tretton institutioner och hittills är de enda myndigheterna som svarat de i Mexiko city, särskilt stadsåklagaren, kvinnoförvaltningen och människorättskommissionen, som stod värd för detta forum. Men vi tycker att det är en bra start. Vi nämnde det under forumet, att det här är ett historiskt tillfälle, som vi inte bör låta gå förlorat, för att främja en omfattande offentlig politik som garanterar kvinnors tillgång till liv och frihet.

Översättning: Jenny Rönngren