#metoo: Oro i Härnösand efter föreläsning för gymnasieelever

2018-12-22 | Maja Qvarnström padlock

INRIKES

Härnösands kommun inledde efter #metoo-hösten arbete för att förebygga trakasserier och kränkande behandling inom ramen för kampanjen #WeDo. Som ett led i det arbetet bjöds juristen, handbollsspelaren och samhällsdebattören Linnéa Claeson in att föreläsa, med stormigt efterspel.

RELATERADE ARTIKLAR:

2018-06-29 | #metoo: Så ska sexuella trakasserier bekämpas i skolan

2018-01-09 | #metoo: Tyst i klassen

2018-01-09 | #metoo: Räck upp handen

2016-10-21 | #tryggskola: En konferens där unga talar och vuxna lyssnar

2016-08-11 | Skolan är skyldig att erbjuda trygga rum för alla elever

2016-08-02 | #tryggskola: Erfarenheter av att gå i sexan i Sverige i dag

2016-07-26 | Del tre i serien #tryggskola: Nätverk jobbar med normkritik i skolan

2016-11-15 | #tryggskola: Eleverna organiserar sig

2016-07-22 | #tryggskola: Hopp för högstadiet trots stor okunskap

2016-07-19 | #tryggskola: Genusutbildning pågår i Stockholms skolor

2015-02-27 | Elevers krav på rättvisa sällan välkomna i klassrummen

2014-06-27 | Hbtq i skolan: ”Det handlar om den egna överlevnaden”

2013-10-25 | Astrid Johansson skulle byta alla priser mot skolans stöd

”Elever skrek könsord – Linnéa Claesons föreläsning spårade ur”, ”Eleverna känner sig orättvist utpekade efter föreläsning” och ”Storm efter föreläsningen – nu går skolledningen ut med brev”. Så löd rubrikerna i Härnösands lokalpress under förra veckan. Linnéa Claeson hade föreläst för Härnösands nior och elever i tredje ring.

Claesons föreläsning i Härnösand var en del av kommunens initiativ mot kränkningar: #WeDo. Oroliga föräldrar hörde efter föreläsningen av sig till skolorna och skrev på Facebooksidan Härnösand debatt.

Isedora Skogström är mamma till en elev från Härnösandgymnasiet som var på föreläsningen och aktiv inom Feministiskt initiativ i Härnösand.

– Det första min son sa när han kom hem var att folk inte kunde uppföra sig. Det blev en tråkig upplevelse, när majoriteten av ungdomarna som var där faktiskt ville lyssna, säger Skogström.

Olika tolkningar

Rektorerna från högstadieskolorna ifrågasätter i ett brev till vårdnadshavarna de oroliga föräldrarnas reaktioner och en krönika av Claeson som publicerades ungefär en vecka efter föreläsningen i Aftonbladet. Krönikan handlar om en föreläsning Claeson gör på en skola, som urartar och där sexistiska kommentarer från killar tar över. Ingenstans i den nämner Claeson att det skulle vara just Härnösandsföreläsningen hon syftar på.

Men lokaltidningarna och skolledningen tolkar krönikan annorlunda.

Brevet från Sara Mattsson och Erik Juntikka, rektorer för Wendela Hellmanskolan respektive Hedda Wisingskolan, publiceras av SVT Västernorrland. Där skriver de:

”Efter föreläsningen får vi veta att Linnéa och andra vuxna, varav de flesta inte var på plats, ger en annan bild av föreläsningen. På olika sätt uttrycker de sig nedlåtande om våra ungdomar. Varför och vad de vill uppnå med det känns oklart? Helt klart är att både ungdomarna och vi blir ledsna.”

Utbrett problem

Linnéa Claeson skriver om reaktionerna efter krönikan på sin Facebooksida:

”Men det är så viktigt att fatta att min krönika inte handlar om en specifik skola, en specifik händelse eller några specifika elever. Det verkar som att några missuppfattat det helt och det känns väldigt tråkigt. Jag vill belysa strukturer och problem som jag ser är utbredda i många skolor och på många platser. Den här krönikan är avsedd att göra det. Absolut inte att peka på en enskild situation eller enskilda elever eller skolor. Vi måste ta tag i problemet i stort!”

Sara Mattson, rektorn på Wendela Hellmanskolan, anser att den bilden får stå för Linnéa Claeson.

– Vi tolkade det som att det handlade om våra skolor eftersom hon skrev krönikan i direkt anslutning till att hon varit här. Men säger hon att det inte är så, är det inte så. Det som hände efter föreläsningen var att vuxna började skriva ner Härnösands ungdomar i sociala medier. Utifrån krönikan och artiklar där vi inte var tillfrågade, säger hon till Feministiskt perspektiv.

Isedora Skogström trodde också att krönikan handlade om Härnösand till en början:

– Jag blev ledsen för hennes skull när jag läste krönikan. Jag tolkade det först som att hon syftade på Härnösand. Att skolledningen reagerat såhär tyder väl på att de är rädda om skolornas rykte. Men det framstår också lite som att de håller de elever som faktiskt inte skötte sig här om ryggen.

Kränkningar anmäls

Att rektorernas brev kan uppfattas som ett stöd till elever som inte sköter sig håller Mattson inte med om:

– Jag har inte fått någon sådan kommentar. Vi har bara fått uppskattning för det arbete vi gör med eleverna.

Samtidigt konstaterar rektorerna i brevet att i ett inslag där åhörarna skulle ropa svar på frågor Linnéa Claeson ställde var vissa av svaren direkt kränkande. De skriver att föreläsningen följdes upp både i grupp och med enskilda elever, på plats och när de kom tillbaka till skolan.

Hur kommer ni jobba vidare med #WeDo och visa att utsatta som vågar berätta kan få stöd?

– Vi arbetar med temastudier och värdegrundsarbete sker varje vecka, varenda dag. Det har gått bra hittills. Vi har högstadieungdomar och möter dem som de är. Kränkningar anmäls och vi följer skollag och styrdokument.