Stockholms stadshus.

Positiv utveckling för Stockholms stads MR-råd

2018-02-09 | Katarina Andersson padlock

INRIKES

Mänskliga rättigheter har blivit synligare i direktiven till förvaltningarna sedan Stockholms stad fick ett råd för mänskliga rättigheter, och för att hantera frågor som lyfts har ekonomiska resurser avsatts i stadens budget. Men främsta samtalspartnern för de som ska utföra arbetet är det kansli för mänskliga rättigheter som också inrättats.

ARTIKELSERIE/MR-rådet i Stockholm

Det här är den andra artikeln av tre i en artikelserie om Rådet för mänskliga rättigheter i Stockholms stad. I nästa del, den tredje och sista, ger sakkunniga i rådet syn på effekterna och de politiska partierna svarar på en enkät om rådets framtid.

Del 1: Oenighet kring effekten av råd för mänskliga rättigheter

Del 2: Positiv utveckling med Stockholms stads MR-råd

Del 3: MR-rådet börjar finna sina former efter trevande start


ENKÄT: Oklar framtid för MR-rådet om oppositionspartier får makten

Stadens arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna, barnrätt och jämställdhet ska fortsatt prioriteras och genomsyra stadens verksamheter. Arbetet är en central del i genomförandet av visionen om ett Stockholm för alla. Rådet för mänskliga rättigheter utgör en viktig resurs.

Så står det i budgeten för Stockholms stad 2018. Men åsikterna om kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter går isär bland politikerna. Det ses både som en viktig plattform som ger frågor om mänskliga rättigheter ökad betydelse, och som en diskussionsklubb utan reellt inflytande.

Rådet tillhör kommunstyrelsen och har till uppgift att ge råd och synpunkter från civilsamhället kring stadens verksamhet och det fungerar som remissinstans till kommunstyrelsen. Staden arbetar utifrån den budget som röstas igenom i fullmäktige och det praktiska arbetet utförs av stadens olika förvaltningar. Kansliet för mänskliga rättigheter, som liksom rådet inrättades efter senaste valet, är en del av stadsledningskontoret som leder, stödjer och följer upp stadens arbete. Kansliet har det strategiska ansvaret för att främja mänskliga rättigheter, jämställdhet, barnrätt och nationella minoriteter. Det kan förenklat sägas vara förvaltning till rådet för mänskliga rättigheter. Här arbetar bland annat ombudsmän för barnrätt, funktionshinder och äldre.

– Rådet för mänskliga rättigheter är speciellt eftersom det har icke-politiska ledamöter, hälften består av sakkunniga från civilsamhällesorganisationer och akademin. Arbetet styrs av kommunfullmäktige via budgeten. Där nämns rådet, och stadsledningskontoret ges i uppdrag att stödja rådet. Vi tar till exempel fram utbildningar utan att de diskuteras i detalj i rådet, förklarar Annika Hjelm, direktör och chef för kansliet.

Enligt Hjelm bidrar rådet till stadens och kansliets arbete med utvecklande synpunkter och kunskap.

– Oppositionen tycker att rådet är meningslöst eftersom det inte fattar några beslut, men det här är frågor som går in i andra frågor och då är det svårt med en beslutsfattande församling.


Annika Hjelm, direktör för kansliet för mänskliga rättigheter i Stockholms stad.


Tydligare direktiv

Socialförvaltningen och socialtjänsten är exempel på verksamheter där områden överlappar varandra.

– En stor del av socialtjänstens arbete handlar om att tillgodose mänskliga rättigheter, säger Veronica Wolgast, chef på socialförvaltningens stadsövergripande avdelning. Vi har våra huvudsakliga inriktningsmål där vi tydligt ska skriva om mänskliga rättigheter och då har vi alltid lite problem att särskilja vilka frågor som ska hamna var.

Hon tycker dock att direktiven i budgeten har blivit tydligare under den innevarande mandatperioden, och det tycker också Lena Holmdahl som är chef på utbildningsförvaltningen.

– Vi gör ju det som kommunfullmäktige har gett oss i uppdrag att göra, och då är det otroligt viktigt att det står i budgeten.


Lena Holmdahl, chef på utbildningsförvaltningen. Foto: Ulrica Zwenger

Hon upplever att kansliet i början hade stora ambitioner men saknade kunskap om hur styrningen i staden fungerar. Kansliet försökte tala om hur saker skulle gå till, men det är fullmäktiges uppgift.

– Men succesivt så har vi sett att man har lyckats få in de här uppdragen i den ordinarie budgetprocessen. Och man har också skjutit till, i de fall där det har behövts, ekonomiska resurser. Så det har ändå synts en positiv utveckling under de här åren, de här frågorna har lyfts fram bättre och vi har fått en tydlighet i vårt uppdrag hur vi ska jobba med det.

I det praktiska arbetet med mänskliga rättigheter är det i kansliet som förvaltningarna har sin främsta samarbetspartner, eftersom kansliet och rådet har olika roller. Emellertid kan representanter från förvaltningarna informera rådet i olika frågor och ta del av rådets synpunkter.

– Det är snarare ett forum för att diskutera, tycker Veronica Wolgast. Det kan också vara att vi behöver förklara lite hur Stockholms stad fungerar, vad har vi för mandat. Man får lära sig, och allt sådant tycker jag är av godo.


Veronica Wolgast är chef på socialförvaltningens stadsövergripande avdelning.


Ska genomsyra allt

Det är inte helt enkelt att urskilja orsak och verkan när det gäller frågor som tas upp i rådet och som även förekommer i fullmäktiges beslut. Flera frågor som varit upp i rådet finns dock med i årets budget. Det rör sig till exempel om ett program för lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, ett program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, samt en satsning på ungas organisering.

Andrea Hormazabal, avdelningschef i Hässelby-Vällingbys stadsdelsförvaltning tycker att frågor om mänskliga rättigheter generellt har fått större uppmärksamhet i budgeten.

– I våra direktiv så är de mer synliga, särskilt frågorna om ungas organisering. Det är inga nya frågor, de fanns också innan rådet, men nu har de fått mer utrymme. Förut kanske man inte nämnde ungas organisering, men nu är frågan mer uppmärksammad och fler vet vad det är.

Ann-Christine Jenvén, stadsdelsdirektör för Södermalm, tycker att frågorna om mänskliga rättigheter har blivit en mer integrerad del i arbetet.

– Kansliet bidrar med kunskap och stöd för att jobba in de här frågorna på ett naturligt sätt. Delar av staden har börjat göra jämställdhetsanalyser kopplade till tjänsteutlåtanden i olika frågor, och där har kansliet hjälpt till att ta fram rutiner. Frågorna blir på det sättet en naturlig del av helheten. För det ska inte var egna spår, utan genomsyra allting.


Andrea Hormazabal, avdelningschef i Hässelby-Vällingbys stadsdelsförvaltning.


Ann-Christine Jenvén, stadsdelsdirektör för Södermalm.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.