Ida Stiller.

Tack alla gräsrotsfeminister!

2018-01-29 | Ida Stiller padlock 1

KRÖNIKA/KULTUR

”Jag har stor respekt för kända människor som använder sina plattformar till att försöka göra världen bättre, men det betyder inte man platsar som presidentkandidat för det”, skriver Ida Stiller i en reflektion över reaktionerna efter Oprah Winfreys tal på Golden globe-galan.

Ida Stiller är feminist, student och frilansskribent bosatt i Uppsala

Det var inte många torra ögon efter Oprah Winfreys tal på Golden globe-galan. Det brukar vara så när någon känd person påtalar simpel fakta, som att svarta kvinnor inte haft samma möjligheter i livet som vita män. Med tanke på att världen ser ut som den gör behövs det personer som håller tal om det, och det är inget fel att bli berörd när det görs.

Ofta är det just känslor som skapar vår vilja att förändra världen. Men folk inte bara grät efter Winfreys tal. De tyckte också att hon skulle bli president. Jag har stor respekt för kända människor som använder sina plattformar till att försöka göra världen bättre, men det betyder inte att man platsar som presidentkandidat för det. Det finns trots allt många som gjort mer för feminismen än vad Oprah Winfrey har gjort.

Precis som det finns många som gjort mer för feminismen än Beyoncé och Zara Larsson, för att nämna två andra superkändisar som ofta nämns som stora inspiratörer inom feminismen. Jag håller med om att det är viktigt med förebilder som inte är vita män. Dessutom har personer ur marginaliserade grupper inte hyllats tillräckligt i historien, och jag ser därför poängen att hylla dem desto mer nu. Men är man superkänd verkar det ibland räcka med att säga att man är feminist för att bli ansiktet utåt för en hel ideologi. Och när ett fåtal personer höjs till skyarna glömmer vi bort något viktigt. Nämligen att det är många, många fler än de som syns och hörs som förändrar världen.

När det kommer till politisk förändring tror jag på kollektivet, inte på idoler.

När jag själv befunnit mig i feministiska sammanhang som har slutat med tårar och stående ovationer har jag i bästa fall känt mig inspirerad, men oftast obekväm. Och inte minst orättvist behandlad. För mig går feminismen hand i hand med socialism, vilket innebär att ett fåtal personer inte ska få all kredd för det arbete den stora massan på gräsrotsnivå har gjort. Det är lätt att vara feminist när man är rik och berömd. Det är svårare när ens låga lön tvingar en att jobba extra, och man därmed har varken tid eller råd att engagera sig politiskt.

Feminismens mål är jämställdhet. Och alla som arbetar för att uppnå det målet är lika mycket värda i den kampen. Jag vill vara en del av en politisk kraft, inte en sekt. Så till alla er socialistiska gräsrotsfeminister som inte kapitaliserar på vår ideologi. Jag älskar er.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

31 januari 2018 09:34 - gudrun tiberg

Jag håller med dig! Alla dessa kvinnor överallt som ger av sig själva genom vardaglig solidaritet. Ett enkelt leende en mörk regnig morgon kan lyfta vem som helst och det leendet ges mellan vardagshjältinnor.

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: