Bild: Women peacemakers program (WPP)

Fredsnätverk lägger ner i protest mot biståndsindustrin

2017-12-15 | Sholeh Irani padlock

EKONOMI

Den 15 december bommade fredsnätverket Women peacemakers program igen sina dörrar i Nederländerna efter 20 år av global verksamhet. Detta i protest mot den freds- och feministfientliga biståndspolitiken som lämnar kvinnorättsaktivister ensamma inför allt hårdare utmaningar.

Under de senaste tre åren har det globala nätverket Women peacemakers program (WPP), med säte i Nederländerna, larmat konsekvent och högljutt om de utmaningar som progressiva krafter och i synnerhet kvinnorättsaktivisterna möter globalt. En av de akuta utmaningarna gäller finansieringen av kvinnorättsorganisationer, speciellt i konfliktdrabbade områden – de samhällen där kvinnors samhällsdelaktighet och rättigheter inskränks på grund av krig, extremism, terror och diktatur.

WPP, som undersökt den negativa utvecklingen, pekar bland annat på biståndsgivarnas val av projektfinansiering, som misslyckas med att uppfylla de flesta kvinnogruppers organisatoriska verklighet och villkor. Sådan biståndspolitik drabbar främst de organisationer som arbetar ”kontroversiellt, kritiskt, politiskt och rättighetsbaserat” i svåra samhällsklimat. Detta, påpekar WPP i ett uttalande, medan alla politiska beslut skriker ut frasen: ”gender matters!”

WPP beklagar sitt beslut att avsluta sin verksamhet på grund av, och i protest mot, de allt hårdare villkor som drabbar kvinnoorganisationer i världen.

– Det är extra bittert att vi var tvungna att fatta detta beslut i en tid då världen, och kvinnorna i synnerhet, möter effekterna av kraftiga bakslag som underminerar mänskliga rättigheter och ger näring till misogyni, främlingsfientlighet, militarism, exploatering av jorden och dess människor, och den växande klyftan mellan de som har och de som inte har.

Viktig röst tystas

Kvinna till kvinnas ställföreträdande generalsekreterare Petra Tötterman Andorff, beskriver WPP beslut att lägga ner sin verksamhet i protest mot världssamfundets och biståndsgivarnas policy som oroande:

– WPP:s nedläggning är mycket ledsam och oroande. De har varit en mycket viktig röst för stödet till kvinnorättsaktivister, och har på ett imponerande sätt behållit sin systemkritiska och feministiska röst. Att de nu tvingas lägga ner kan ses som ett tecken i tiden på att kvinnorättsaktivister fortfarande inte får det erkännande de förtjänar, trots att många makthavare säger sig stödja kvinnors rättigheter och jämställdhet.

I en gedigen utredning, som presenterats under 2017, uppmärksammar WPP hur fokus på finansiering av terrorismbekämpning skett på bekostnad av lokala mindre kvinnoorganisationer globalt. Detta särskilt i de områden där terrorism, krig och våld härjar. Enligt utredningen undviker biståndsgivarna att finansiera civilsamhällets organiseringen i en rad länder, till exempel Somalia, Syrien, Iran, Afghanistan eller Nigeria. Det minskande stödet till kvinnoorganisationer i konfliktdrabbade länder och samhällen har enligt utredningen lett till att det är snarast omöjligt att starta eller driva oberoende organisationer med feministiska värderingar i dessa områden.

Stora organisationer gynnas

Statliga och privata biståndsgivare har en ny policy sedan 2011, som enligt rapporten försatt kvinnoorganisationerna i beroendeställning genom sin struktur, där bidragsindustrin utövar sin makt i strid mot just feministiska principer om egenmakt.

Dessutom skapar bidragsindustrin i sin nuvarande form, och med den selektiva policyn, en ohälsosam konkurrens mellan civilsamhällets organisationer för att få tillgång till resurser, menar WPP, något som nätverket inte vill vara en del av eller bidra till.

”Alltför ofta tillgodoser bidragsindustrin bara ett smalt segment av det civila samhället, det som kan svälja stora budgetar, enorma mängder byråkrati och som kan producera enorma papperstravar, allt i namn av ’redovisningsansvar’”, skriver WPP i sitt uttalande.

Kvinna till kvinna, som stödjer en rad viktiga kvinnoorganisationer, känner igen WPP:s kritik.

– Nedläggningen av WPP kan också ses som en aspekt av det krympande utrymmet för civilsamhället som rör finansiering, ironiskt nog en hjärtefråga för just WPP. Givare som säger sig stå för kvinnors rättigheter måste våga stödja även små och mellanstora organisationer, trots att riskerna kan vara högre. En stark kvinnorörelse är den enskilt viktigaste faktorn för att ett land ska införa lagstiftning som stärker kvinnors rättigheter. Man måste våga stödja de aktivister som står på barrikaderna för kvinnors rättigheter, inte bara de stora organisationer som mest effektivt kan leverera på av givarna uppsatta rapporteringskrav, säger Petra Tötterman Andorff.