Magdalena Andersson, (S) finansminister.

#budget2018: Så påverkas ekonomin för kvinnor och män

2017-09-22 | Anita Nyberg padlock

EKONOMI

Jämställdhet, och i än högre grad kvinnor, nämns allt oftare i statsbudgeten – med en skarpare ökning sedan 2014. Det betyder inte per automatik att jämställdhet främjas konstaterar Anita Nyberg, genusvetare och professor emerita vid Stockholms universitet, och analyserar, med nedslag i några av åtgärderna, effekter av budgeten för 2018.

Staten förfogar över omfattande resurser och är en mycket viktig aktör bland annat genom statens budget när det gäller att påverka kvinnors och mäns villkor och att fördela resurser mellan könen. Nästan alla anslag i statens budget påverkar direkt eller indirekt relationerna mellan kvinnor och män. För att studera hur budgeten påverkar jämställdheten, skulle praktiskt taget alla anslag var för sig och tillsammans behöva analyseras. Det är detta som är utgångspunkten vid jämställdhetsbudgetering, med vilket en menar jämställdhetsintegrering av budgeten. I denna artikel är dock syftet mycket mer begränsat. För det första görs ett försök att undersöka i vilken utsträckning statens budgetar är jämställdhetsintegrerade mellan 1980/81 till statens budget för 2018. Därefter görs några nedslag i hur den ekonomiska jämställdheten antas påverkas av åtgärder i budgeten för 2018.


Jämställd* och kvinn*

I denna artikel används som underlag budgetpropositionerna från och med 1980/81 och till och med budgeten för 2018. Fram till och med budgeten för 1994/95, var budgetåret brutet och bestod i huvudsak av en bilaga för varje departement. Från och med budgeten för 1997 gäller kalenderår och budgeten delades in i 27 olika utgiftsområden. I undersökningen nedan ingår inte utgiftsområde 13 ”Integration och jämställdhet”.

För att undersöka i vilken utsträckning budgetarna är jämställdhetsintegrerade har jag sökt efter orden jämställdhet* och kvinn*, dvs. jämställdhet eller ord som börjar på jämställdhet och ord som börjar på kvinn inom de olika utgiftsområdena. Dessa ord används som markörer för att jämställdhetsintegrering förekommer, ju oftare de förekommer desto mer ambitiöst antas jämställdhetsintegreringen vara.

Diagrammet nedan visar att på 1980-talet användes begreppen i begränsad utsträckning. Kvinn* var vanligare än jämställd* och gapet ökar över tid. Det tycks inte vara någon större skillnad på om det var en borgerlig eller socialdemokratisk regering som utformade budgeten under 1980-talet och fram till mitten av 1990-talet. Alldeles i början av 1980-talet var finansministern borgerlig, men för budgetåren 1983/84 till och med 1991/92 var finansministern en socialdemokrat. I början av 1990-talet var folkpartisten Anne Wibble finansministern några år, sedan återkom socialdemokraterna och användningen av begreppen ökade. År 2006 kom Alliansen till makten och förekomsten av begreppet minskar under deras första period, för att under den andra perioden öka. När socialdemokraterna, tillsammans med Miljöpartiet, kom till makten 2014 fortsatte nyttjandet att öka. Det tycks således som om jämställdhetsintegrering av budgeten har ökat kraftigt. Till detta kan läggas att ordet femini* används, om än sparsamt, från och med budgeten för 2015.


Antal gånger jämställd* och kvinn* omnämns i budgetarna, 1980/81–2018


Källa: Mycket snack och lite verkstad? Jämställdhetspolitikens genomslag i statsbudgeten 1980–2012 (Nyberg 2010); statens budgetar för 2010–2018.


Det finns 27 olika utgiftsområden. De tre utgiftsområden där jämställd* förekommer oftast i budgeten för 2018 är Internationellt bistånd (100 gånger), Kultur, medier, trossamfund och fritid (74 gånger) och Utbildning och universitetsforskning (73 gånger). De tre utgiftsområden där kvinn* förekommer mest frekvent är Utbildning och universitetsforskning (391 gånger), Hälsovård, sjukvård och social omsorg (334 gånger) och Samhällsekonomi och finansförvaltning (244 gånger). Ord som börjar på femini- förekommer i Internationell samverkan (11 gånger) och Internationellt bistånd (4 gånger).

Även om orden kvinn* och jämställdhet* förekommer behöver det inte betyda att budgeten främjar jämställdheten, det skulle kunna vara fråga om symbolpolitik. Istället för jämställdhetsbudgetering som utgångspunkt i en strategi med jämställdhetspolitiska mål kan jämställdhetsbudgetering i sig bli målet, det vill säga jämställdhetsbudgetering blir substitut för jämställdhetspolitik. Vi vet hur ofta jämställd* och kvinn* nämns i budgetarna, men inte om och i så fall i vilken utsträckning, de bidrar till de jämställdhetspolitiska målen. För detta krävs betydligt mer avancerade metoder och analyser, vilket inte kommer att ske här. Låt oss dock göra några nedslag för att se hur budgeten för 2018 antas påverka den ekonomiska jämställdheten.


Ekonomisk jämställdhet i budgeten för 2018

”Sveriges nya ekonomiska styrka ska komma alla till del samtidigt som regeringen betalar av på statsskulden. Det nya ekonomiska läget skall användas till att stärka den ekonomiska jämlikheten och att bekämpa arbetslösheten”, uppger regeringen. Frågan är om budgeten också stärker den ekonomiska jämställdheten.


Åtgärder för att öka sysselsättningen

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ekonomisk jämställdhet är ett av delmålen och innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Viktigast i detta sammanhang är förstås sysselsättningen. År 2016 var 79 procent av kvinnorna och 83 procent av männen 20-64 år sysselsatta. Kön utgör dock idag inte den huvudsakliga orsaken till skillnader i sysselsättningsgrad, viktigare är om en person är född i Sverige eller är utrikesfödd. Andelen sysselsatta (20-64 år) bland svenskfödda kvinnor är 84 procent och bland svenskfödda män 86 procent, medan andelen sysselsatta är betydligt lägre bland utrikes födda kvinnor (64 procent) och män (73 procent), vilket också betyder att skillnaden mellan könen är större där.

Detta är bakgrunden till att regeringen med stöd av Vänsterpartiet på olika sätt vill stödja särskilt utrikes födda kvinnors utbildning och sysselsättning. Bland annat tilldelas studieförbunden medel (30 miljoner kronor) för uppsökande och motiverande insatser riktade till utrikes födda kvinnor för att visa på möjliga vägar till studier inom till exempel folkhögskola eller kommunal vuxenutbildning. Regeringen räknar med att cirka 4 000 kvinnor skall nås av satsningen under 2018, och 7 000 kvinnor år 2019.

Men också andra åtgärder föreslås för att främja utrikes födda kvinnors sysselsättning. Till exempel införs en utbildningsplikt i syfte att fler nyanlända ska få utbildning. Arbetsförmedlingen kan anvisa deltagare att söka och ta del av utbildning – annars kan etableringsersättningen dras in. Men det handlar också om insatser för att lära sig svenska under föräldraledigheten i anslutning till öppen förskola (15 miljoner) och bättre förutsättningar att starta eget (8 miljoner).

Könsskillnaden i andelen sysselsatta är sannolikt det mått som oftast används för att mäta jämställdhet. Skillnaden mellan kvinnor och män är idag liten i Sverige och jag menar det inte är ett särskilt bra mått, eftersom beskrivningen av skillnaderna mellan könen på arbetsmarknaden tycks mindre än de är. Viktigare är idag (löne)arbetstidens längd. Även om svenskfödda kvinnors sysselsättning är högre än utrikes födda mäns, så är deras (löne)arbetstid kortare än utrikesfödda mäns. Såväl inrikes som utrikes födda mäns faktiska medelarbetstid uppgår till 33 timmar, medan inrikes och utrikes födda kvinnor är 28 timmar. Den vanligaste orsaken till att kvinnor arbetar deltid är inte att de tar hand om barn utan att ”lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid”.

I budgeten slås fast att en viktig del i att skapa en mer jämställd arbetsmarknad är att minska ofrivilligt deltidsarbete och att heltidsarbete ska vara norm på hela arbetsmarknaden, med deltidsarbete som möjlighet. Trots detta nämns inga åtgärder för att öka kvinnors (löne)arbetstid. De borgerliga kritiserar regeringens budget för att de inte gör tillräckligt för arbetslösheten, men inte heller de tar upp deltidsarbetslösheten.

Nämnas kan dock att under 2016 beslutades att nya regler i arbetslöshetsförsäkring skulle införas för den som är arbetslös. Tidigare hade den som arbetade deltid rätt till ersättning under 75 dagar. Enligt de nya reglerna, som trädde i kraft den 15 maj 2017, förlängdes tiden till 60 veckor. En betydligt större andel kvinnor än män arbetar ofrivillig deltid och de nya reglerna för deltidsarbetslösa ses som ett verktyg för att uppnå jämställdhet på arbetsmarknaden.


Kvinnors och mäns inkomster

För de flesta i förvärvsaktiv ålder utgör löne- och företagarinkomster den största delen av inkomsten. Arbetsinkomsterna ligger dessutom till grund för andra inkomster som t.ex. sjukpenning, föräldrapenning och pensioner. Nästan en lika stor andel kvinnor (86 procent) som män (88 procent) 20–64 år har arbetsinkomst, men något lägre sysselsättningsgrad, betydligt kortare arbetstider, högre frånvaro och lägre timlön leder till att kvinnors löne- och näringsinkomst endast uppgår till 71 procent av mäns, vilket i genomsnitt innebär en skillnad på 110 600 kr år 2015.

Kapitalinkomster är ungefär lika vanligt förekommande bland kvinnor som män (ca 60 procent). Men kvinnors kapitalinkomster uppgår endast till hälften av mäns.

Marknadsinkomsterna utgör för de allra flesta i förvärvsaktiv ålder den största delen av inkomsten. Men transfereringar och skatter har stor betydelse för individernas disponibla inkomst, som består av samtliga marknadsinkomster samt transfereringar minus skatter. När hänsyn tas till välfärdsstatens omfördelning i form av transfereringar och skatter ökar kvinnors andel av mäns inkomster från ca 71 procent av marknadsinkomsten till ca 80 procent av den individuella disponibla inkomsten.


Transfereringar

Samtliga typer av försörjningsrelaterade transfereringar är mer vanligt förekommande bland kvinnor än män. Störst är skillnaden när det gäller barnbidrag och underhållsbidrag. Detta förklaras av att kvinnor i högre utsträckning än män har vårdnad om barnen bland särlevande föräldrar.

I budgeten föreslås att barnbidraget höjs med 200 kr i månaden. Förslaget bedöms få positiva effekter på den ekonomiska jämställdheten eftersom cirka 80 procent av mottagarna av barnbidrag är kvinnor och cirka 20 procent är män. En regelförändring 2014 visar att många föräldrar väljer mamman som mottagare. I januari 2016 delades bidraget endast av 9,7 procent av föräldrarna.

Underhållsstödet garanterar att barn med särlevande föräldrar får ett visst bidrag till sin försörjning och kompenserar barnet för ett uteblivet underhållsbidrag upp till en viss nivå. Detta bidrag höjs med 150 kronor för barn mellan 11–14 år och med 350 kronor för barn 15–18 år. Av de föräldrar som tog emot underhållsstöd var 87 procent kvinnor och 13 procent män 2016, det vill säga fler kvinnor än män är mottagare av underhållsbidrag och höjningen kan därför ses som ett bidrag till den ekonomiska jämställdheten.

I budgeten föreslås en höjning av studiemedlets bidragsdel med cirka 300 kronor mer för de som studerar heltid. Förändringen berör runt 500 000 studerande på universitet, högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och folkhögskola. Syftet är att det inte skall vara en persons ekonomiska situation som avgör om hen studerar vidare eller inte. Höjningen ökar således den ekonomiska jämlikheten, men även den ekonomiska jämställdheten eftersom fler kvinnor än män studerar.

Regeringen höjer taket i sjukförsäkringen, vilket ökar maxersättningen med 50 kronor om dagen. Detta bedöms som positivt ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom kvinnor är sjukfrånvarande i högre utsträckning än män. På helårsbasis beräknas 160 000 kvinnor och 115 000 män beröras av det höjda taket och därigenom få en höjd dagersättning.

För personer med aktivitets- och sjukersättning (som tidigare kallades förtidspension) skall förbättras genom att garantinivån höjs med 300 kronor i månaden och att bostadstillägget höjs. Förslaget om höjd garantiersättning innebär högre ersättning till 95 000 kvinnor och 74 000 män. Av dessa har cirka 66 000 kvinnor och 59 000 män bostadstillägg. Det är således fler kvinnor än män som får del av höjningarna.

Skillnaderna i inkomst i förvärvsaktiv ålder leder också till inkomstskillnader mellan kvinnor och män bland pensionärer. År 2015 hade pensionerade kvinnor i genomsnitt en individuell disponibel inkomst som motsvarade cirka 70 procent av männens. Det betyder att inkomstgapet mellan kvinnor och män är cirka 10 procentenheter större bland pensionärer än i åldersgruppen 20–64 år.

Bostadsbidraget för pensionärer höjs till som mest 470 kronor i månaden. 290 000 pensionärer påverkas av höjningen, varav 75 procent är kvinnor.


Skattelättnader

Den största skattesänkningen i höstbudgeten riktas mot pensionärer. Förslaget har genom sin konstruktion en större relativ betydelse för låg- och medelinkomsttagare än för höginkomsttagare, det vill säga också större betydelse för kvinnor än för män. Skatten sänks med upp till 5 000 kronor per år för 75 procent av alla personer över 65 år och innebär att skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare minskar.

Även personer med sjukersättning och aktivitetsersättning kommer att få sänkt skatt. Förslaget i budgeten innebär att en person med högsta möjliga sjukersättning får en skattesänkning med cirka 2 500 kronor per år. Av de personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning är 58 procent kvinnor och 42 procent män (2016).


Skattehöjningar

Några drabbas dock av skattehöjningar. Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta höjs med fem procentenheter från 20 till 25 procent av skattepliktig inkomst. Den föreslagna ändringen påverkar fler män än kvinnor; ca 35 procent av dem som påverkas är kvinnor.

En skattehöjning drabbar även de som har sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. Ungefär var femte svensk har ett investeringssparkonto. För en person med 100 000 kronor i besparingar innebär det en skattehöjning på 75 kronor om året. Denna typ av sparande förekommer i huvudsak hos personer med höga inkomster, där männen är fler än kvinnorna. Förslaget kommer därför att öka den ekonomiska jämlikheten liksom den ekonomiska jämställdheten.

Alla som har en privat sjukvårdsförsäkring som jobbet betalar för ska bli förmånsbeskattade från och med nästa år. Idag har 650 000 person en privat sjukvårdsförsäkring, ungefär sju av tio får den betald av sin arbetsgivare. Hur stor andel som är män respektive kvinnor okänt, men gissningsvis är männen i majoritet. Förmånsbeskattningen förväntas ge en miljard kronor om året till statskassan.


Sammanfattning

Goda tider i den svenska ekonomin bidrar till att staten får in extra mycket skattemedel och regeringen anser att de både kan betala av på statsskulden och satsa på nya reformer. Många kommentatorer och politiska motståndare menar att detta har att göra med att det är valår nästa år.

Budgeten medför att de allra flesta får mer i portmonnän/plånboken. De som framför allt är vinnare är pensionärer, ensamstående föräldrar, långtidssjuka och även studerande. Majoriteten i dessa kategorier har låga inkomster och de är kvinnor. Regeringens mål att stärka den ekonomiska jämlikheten innebär därmed att även den ekonomiska jämställdheten stärks. Enligt regeringens bedömning väntas reformerna sammantaget minska skillnaderna i de individuella disponibla inkomsterna mellan kvinnor och män genom att kvinnors individuella disponibla inkomster ökar något mer än mäns. Bland kvinnor väntas 74 procent få högre individuell disponibel inkomst, medan detta gäller 67 procent av männen.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.