Pia Laskar varnar för att den usla journalistiken försvårar för väljarna att ta egna informerade beslut.

Bild: Katarina Nimmervoll/SNH

Politiken gestaltas som i en Netflixserie

2017-07-04 | Pia Laskar padlock

100 FEMINISTER INFÖR VALET

Ju mindre ekonomiska klyftor desto tryggare samhälle, säger idéhistorikern Pia Laskar och efterlyser mer fördelningspolitik, men har låga förväntningar på mediernas bevakning.

FAKTARUTA

Pia Laskar är idéhistoriker

Vad önskar du att valrörelsen inför riksdagsvalet 2018 ska handla om?

– Fördelningspolitik – eftersom en mängd undersökningar visar att ju mindre ekonomiska klyftor mellan olika samhällsskikt och olika grupper baserade på kön, religion, hudfärg och så vidare, desto tryggare samhälle. Ju jämnare fördelning av tillgångar desto högre och jämnare hälso- och utbildningsnivå hos det stora flertalet, och desto bättre omsorg om barn och äldre. Forskning visar att utjämning av ekonomiska klyftor minskar kriminalitet och missbruk. Fördelningspolitik handlar också om att människor kan vara med och påverka sitt arbete och sina liv vilket är viktigt i relation till värdepolitiska frågor. När människan känner sig delaktig i sitt liv, arbete och i samhället ökar utrymmet för värdepolitiska samtal. Slutligen önskar jag att också att nedrustning, klimatfrågor och situationen för flyktingar diskuteras i fördelningspolitiska perspektiv.

Vilka är dina farhågor?

– Att medierna fortsätter att inte ta sitt ansvar att informera om och kritiskt granska, jämföra och dra slutsatser av politiska sakfrågor (se ovan), utan fortsätter den negativa trenden att skapa skandaler eller att beskriva politik som blott spel och strategi à la makarna Underwoods i den amerikanska Netflixserien.

Och hur tror du att rikstäckande medier kommer att klara uppgiften den här gången?

– Tyvärr visar Jesper Strömbäcks och Lars Nords undersökning att alla pilar pekar i negativ riktning. Skandaljournalistik och gestaltningar av politik som spel- och strategi ersätter medieringen av politiska sakfrågor i riksmedier. Det höga antalet som röstar blankt eller inte röstar alls hörs inte alls i media. Den usla journalistiken försvårar för väljarna att ta egna informerade beslut. Väljarna hänvisas till information i alternativa medier och då gäller det att kunna vikta källor och tänka kritiskt. Partipolitiskt oberoende, icke-kommersiella, seriöst inriktade informationskanaler fortsätter att vara oumbärliga.