Jeanette Gustafsdotter, vd TU.

Hoten som riskerar att tysta opinionsbildande kvinnor

2017-04-21 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

Drygt sju av tio kvinnor verksamma inom dagspressen som ledarskribenter, krönikörer, chefredaktörer och kommentatorer har utsatts för hot eller trakasserier det senaste året. Flera har avstått från att bevaka vissa frågor eller överväger att sluta med journalistiken som en direkt konsekvens av detta, visar en ny undersökning.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-02-21 | Hög tid för lagstiftning om kvinnofrid på nätet

2016-12-09 | Tryckfrihetsfirande lyfte hotade röster som vägrar att tystna

2016-07-12 | ”Frihet får aldrig tas för givet”

2016-04-29 | Hat och hot mot kvinnor inom sportjournalistiken i fokus

2015-03-03 | ”Hatet pareras av stöd”

2014-06-27 | Samarbete hjälper mot hoten som avser att tysta

2014-05-16 | Ny reportageserie om feministiska medier

2013-03-08 | Hatets politiska kraft

2012-06-08 | Mordhotad journalist efterlyser polisiär strategi mot feministhat

Det är mediehusens branschorganisation TU – Medier i Sverige som tillsammans med nätverket Klara K låtit undersöka hoten och trakasserierna mot kvinnor verksamma som opinionsbildare inom nyhetsmedierna. Detta sedan flera tidigare studier visat att nyhetsmediernas ledarskribenter, kommentatorer och krönikörer är bland de mest hotade och trakasserade i mediebranschen.

– Nu är det viktigt att regeringen följer de uppmaningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nyligen presenterade i sin rapport om mediernas säkerhet. Och avsätta reella resurser för att bland annat se över hot och trakasserier mot medier, men också arbeta fram skyddsstrategier för journalister, säger Jeanette Gustafsdotter, vd TU – medier i Sverige, i ett pressmeddelande.


Mer och grövre

Det nya med undersökningen, som genomförts av Kantar Sifo, är att den uppmärksammar förhållandena för just kvinnor, även när det gäller effekterna av hoten och trakasserierna. De hot som flest upplevt är hot om trakasserier på arbetsplatsen, hot om trakasserier i privatlivet och hot om sexuellt våld. Av de hotade eller trakasserade har 96 procent utsatts för nedsättande kommentarer om sin publicistiska förmåga eller kompetens, 66 procent har tagit emot nedsättande kommentarer om sitt kön och 68 procent om sitt utseende.

– Det finns en risk att många av de utsatta kvinnorna lämnar yrket. Det skulle innebära en minskad jämställdhet, att kvinnors röster och perspektiv försvinner ur den öppna debatten, Camilla Wagner, vd för Klara K.

Något mer än hälften, 52 procent, av de utsatta menar att mängden hot och trakasserier ökat under de senaste tre åren. Och 54 procent menar dessutom att hotens och trakasseriernas innehåll eller uttryck blivit grövre under samma period.


Camilla Wagner, Klara K.


Tonläge som legitimerar övergrepp

För Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt kommer resultatet av undersökningen inte som någon överraskning. När tidningen startade vid årsskiftet 2010-2011 var de tilltagande hoten mot feminister en av anledningarna. Däremot välkomnar hon de gedigna undersökningarna:

– Hoten har blivit grövre, kommer oftare och framförallt, sker nu helt öppet. Inte sällan med både namn och bild. De anonyma hatarna har seglat ner som en andra klassens mobb samtidigt som den uppskruvade retoriken har flyttat in i det offentliga samtalet. Sammantaget är det en rätt outhärdlig miljö.

Bratt menar att det inte längre är en risk utan ett faktum att just kvinnor, hbtq-aktivister och feminister har dragit sig tillbaka från det offentliga samtalet:

– Ett exempel är SVT:s Opinion live. Där förväntas du möta någon vars bevekelsegrund är att du inte ens äger existensberättigande, ska utvisas eller läggas ner. Resultatet blir att progressiva krafter tackar nej. Där är vi sedan länge.

Det andra Bratt vill lyfta gäller att den uppskruvade retoriken föder allt mer faktiskt våld för vissa grupper:

– På samma sätt som kvinnor är mer utsatta inom journalistiken blir kvinnor allt mer utsatta för faktiskt våld i sin vardag. Det märks också i DO:s statistik där romska och muslimska kvinnor är överrepresenterade bland diskrimineringsanmälningarna. Dessa grupper är även överrepresenterade i Brå:s hatbrottsstatistik, men har heller inte tillgång till några offentliga arenor och möter samma långsamma kvarnar när de går till polisen. Tonläget legitimerar övergrepp, spott och spe och tyvärr ser jag inga tecken på en återgång. Här kan just publicister och opinionsbildare göra skillnad. Att inte ge vika för dessa krafter eller det vulgariserade samtalsklimatet.


Anna-Klara Bratt, chefredaktör för Feministiskt perspektiv.


RESULTATEN I KORTHET

  • 72 procent av kvinnliga opinionsbildare, krönikörer eller analytiker har utsatts för hot eller trakasserier de senaste 12 månaderna.

  • För merparten av de utsatta handlar det om trakasserier på arbetsplatsen, hot om trakasserier i det privata och sociala livet samt sexuellt våld.

  • Konsekvensen i de flesta fall har varit personlig rädsla, oro och andra psykosociala påfrestningar, de har avstått från att bevaka/rapportera om sakområde, samhällsfråga eller utveckling samt lett till tankar om att sluta verka inom journalistik.

  • De trakasserier som flest upplevt under det senaste året är nedsättande kommentarer om sin publicistiska förmåga eller kompetens, nedsättande kommentarer om utseende/kön eller annat.

Undersökningen genomfördes 6-20 mars, och bygger på 85 intervjuer via webben utifrån ett urval av kvinnliga ledarskribenter, chefredaktörer, krönikörer och kommentatorer verksamma vid TU-anslutna medier. Svarsfrekvensen var 31,5 procent.


Källa: Hot mot kvinnliga opinionsbildare, en undersökning av Kantar Sifo på uppdrag av Branschorganisation TU - medier i Sverige och nätverket Klara K

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.