Gurlesk definieras som en feministisk strömning med inslag av både gullighet och groteska element, enligt den svenska nyordslistan.

Gurlesken ger flickan revansch

2017-04-11 | Emma Thimgren och Sara Frisk padlock

KULTUR

Äckligt och gulligt, groteskt och feminint. Flickrummet där dockor samsas med monster och leken är på blodigt allvar. Allt detta utforskas i gurlesken, en estetisk strömning inom konsten och poesin.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-07-08 Vi, en kärleksförklaring

2015-01-06 Nyorden kvitto på transfeminismens genomslag

2014-02-01 Tvära kast i tät satir

– Gurlesk är en sammangyttring av feminism, femininitet, gullighet och äckel. Men jag skulle också säga att det är mycket mer än så, säger genusforskaren och författaren Maria Margareta Österholm.

Österholm berättar att gurlesken är en estetik eller poetik som är olydig mot den bild av femininitet som samhället producerat fram. Gurlesken syns både i litteraturen och bildkonsten men är mest framträdande i poesin. Snarare än en grupp eller ett sällskap, är gurlesken ett begrepp för att sammanfatta strömningar eller attityder som syns i litteraturen och konsten. Den komplicerar innebörden av femininitet och flickskap genom att till exempel anspela på heteronormativa föreställningar och stereotyper.

Maria Margareta Österholm är forskare i genusvetenskap vid Stockholms universitet och har skrivit avhandlingen Ett flicklaboratorium i valda bitar – skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005. Den undersöker känslan av att inte kunna eller vilja vara en riktig flicka och hur den uttrycks i den svenska skönlitteraturen mellan åren 1980 och 2005, bland annat med en gurlesk utgångspunkt.


Maria Margareta Österholm är genusforskare och författare.

Just nu håller Österholm på med forskning som syftar till att vidareutveckla definitionen av gurlesken. Hon har även gett ut diktsamlingen Den unga F:s bekännelser. Österholm berättar att det länge hade funnits ett behov av ett begrepp som gurlesk.

– Gurlesk hade funnits väldigt länge men det hade inte riktigt funnits ett sätt att tala om vad det här var. Det begripliggör en viss typ av texter som förut kunde vara illa sedda just för att de höll på med frågor om femininitet och kropp, säger hon.


Gurleskens födelse

Ordet gurlesk användes för första gången 2001 av den amerikanska poeten Arielle Greenberg i en recension. Greenberg beskriver hur hon under perioden innan hon kom på begreppet läste texter av kvinnor, ”dikterna var fåniga och läskiga, söta och smutsiga, vilda och krävande.” En sorts poesi hon kände att hon kunde identifiera sig med.

Men många menar att gurlesken funnits längre än så. Personer som figurerat innan begreppet myntades som brukar anses vara gurleska är bland andra William Shakespeares Ofelia, poeterna Sylvia Plath och Emily Dickinson samt artisterna Stevie Nicks och Björk. Maria Margareta Österholm skriver i sin avhandling att gurlesken ”for runt som ett spöke” i litteraturen innan begreppet kom till.

Nio år senare satte Arielle Greenberg och Lara Glenum ihop antologin Gurlesque – the new grrly, grotesque, burlesque poetics. Då tyckte de att gurlesken blivit ett så vedertaget begrepp och att estetiken användes av så många konstnärer att det var dags att samla dem i en antologi. Boken består av både dikter och foton av gurleska konstnärer.

Arielle Greenberg beskriver att gurlesken bygger på fyra grundstenar, karnevalesken, burlesken, the riot grrrls och det groteska. Karnevalesken användes först av den ryske lingvisten Mikhail Bakhtin för att beskriva litteratur som utmanar auktoritet, sociala hierarkier och maktstrukturer. Den blandar humor och kaos, det heliga med det profana. En upp-och-ner-vändning av världen, ett spektakel.

Burlesken som står för extravagans, karikatyr och parodi. Den använder sig av hån och komik i sitt uttryck. The riot grrls, undergroundrörelsen som under den tredje vågens feminism tacklade ämnen som våldtäkt, sexism och patriarkatet genom punkrocken och aktivism. Arielle Greenberg skriver att likt gurlesken var målet med the riot grrrls att ta tillbaka språket, flickigheten och i längre utsträckning sina liv. Och så slutligen det groteska, som befinner sig i gränslandet mellan verklighet och fantasi, mellan det komiska och skrämmande. Det konstiga, obehagliga, äckliga, orimliga och fula.

Lara Glenums definition i Gurlesque är att den ”beskriver ett framväxande fält av kvinnliga konstnärer som belyser sin femininitet på ett smaklöst eller överdrivet hånande sätt. Deras arbete förgriper sig på normerna över acceptabelt kvinnligt beteende genom att respektlöst använda könsstereotyper på ett samhällsfientligt sätt”.


”Gurleskens framfart i Sverige går hand i hand med den feministiska debatten”

Året efter Gurlesque-antologin släpptes, 2011, startade Dockhaveri, ett kollektivt förlag som grundades av bland andra Maria Margareta Österholm. Förlaget ger ut litteratur som till stor del ägnar sig åt den gurleska estetiken. 2016 kom de ut med en gurlesk antologi, Dock-ument anti-logi, där de samlat ett antal svenska författare. Utöver det skrevs det flera artiklar om gurlesk i dagstidningar som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Både tidskriften 10TAL och nättidningen Ett lysande namn hade 2013 temanummer tillägnade gurlesken. 2012 kom Österholms avhandling.

2014 kom ordet gurlesk med i den svenska nyordslistan, alltså 13 år efter att det användes första gången i USA. Deras definition lyder: ”feministisk strömning med inslag av både gullighet och groteska element.”

Ordet lades till eftersom språkrådet såg en ökad användning. Maria Margareta Österholm tror att ordets framfart i Sverige dels har att göra med att femininitet börjat diskuteras mer inom feminismen. Utöver det skrevs det flera artiklar i dagstidningar som diskuterade gurlesken och 2012 kom även Österholms avhandling. Hon tror att den kan ha haft en del i att användandet av begreppet ökade, vilket författaren och musikern Tove Folkesson håller med om.

– Maria Margaretas avhandling tänker jag har haft en stor påverkan. Det hade varit debatter om gurlesk, det började användas i svenska kultursammanhang och det definierade något som funnits ganska länge. Förlaget Dockhaveri har också varit enormt viktiga, säger hon.


”Gurlesken är att ta tillbaka den rosa färgen”

Tove Folkesson berättar att hon först kom i kontakt med begreppet gurlesk runt 2012, men att hon redan innan det ibland hade skrivit på ett sätt som passar in i det gurleska.

– Gurlesken är att ta tillbaka den rosa färgen, att ta tillbaka den rosa bubblan, den flickiga bubblan. Att ta den på allvar och gestalta de teman, värden och konflikter som finns där. Där kvinnor och flickor inte definieras i förhållande till män, utan en värld som är bortom patriarkatet i sin egen rätt, säger Tove Folkesson. Hon tror också att gurleskens framfart speglar samhället i stort.

Tove Folkesson är författare och musiker.

– Det var ju en del av den feministiska debatten, de gick hand i hand liksom. Det är självklart nu att vi förknippar rosa med feminism men så var det inte på 90-talet, då ville man bort från att bli intryckt i den där rosa bubblan, säger Folkesson.


Groteskt barn har många namn

Men att definiera gurlesken har visat sig vara lättare sagt än gjort. Många menar att det är för diffust och att Gurlesque-antologin som sattes ihop var för löst sammansatt. Hur gurlesken egentligen ska definieras är inte givet. Men behöver den ens en definition?

– Det är ett begrepp i vardande som det inte är helt självklart hur det kan användas eller vad det är och det tycker jag är en del av det som är intressant med det, säger Maria Margareta Österholm.

Tove Folkesson instämmer i att gurlesken inte nödvändigtvis behöver definieras.

– För mig är det inte ett samlingsbegrepp som klassisk musik där man kan veta väldigt tydligt vad som ingår och vad som inte ingår. Utan det är mer en inspirationsström, säger hon.

Att det är så många som kräver en definition av gurlesken tycker hon är förminskande.

– Det finns ett överdrivet intresse av att kvinnor inte ska vara överens om vad feminism är och att det skulle vara något sorts problem att kvinnor har konflikter inom feminismen, det är väldigt förminskande. Vi behöver inte vara överens. Det är lätt att avfärda någonting för att det inte finns något jättestarkt ställningstagande som alla sluter upp bakom. Jag skulle säga att det är jättespännande att det finns en debatt. Om alla var överens så skulle det vara färdigt.

Arielle Greenberg har också själv varit skeptisk till att definiera gurlesk. Hon låter gurlesken leva sitt eget liv. Maria Margareta Österholm menar att begreppet måste diskuteras, kritiseras och prövas, för att någonting ska hända med det.

– Jag är mindre intresserad av att det ska användas som en definition, att man bara säger att ”det här är någonting gurleskt”, utan mer intresserad av att det ska finnas ett samtal om det.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.