Annelie Nordström och Shade Jalali.

Islands målmedvetenhet inspirerar i kampen för lika lön

2017-03-14 | Sholeh Irani padlock

EKONOMI

Island planerar att införa en ny lag som ska garantera lika lön för likvärdiga arbeten. ”Sverige skulle behöva lära sig av den målmedvetenhet som Island använder sig av”, anser Annelie Nordström och Shade Jalali, som båda företräder Feministiskt initiativ (Fi) i arbetsmarknadspolitiska frågor.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-10-23 | Island firar 100 år med kvinnors rösträtt

2013-11-08 | Reell jämställdhet finns inte i det mest jämställda av länder

2011-11-25 | Island – världens mest jämställda land?

2011-02-25 | Bankkrisen på Island gav feminister medvind

2010-11-05 | Strejk för lika lön på Island

– Nu är det dags att göra något radikalt åt lönegapet, sade Islands jämställdhets- och socialminister Thorsteinn Viglundsson på internationella kvinnodagen.

Just den 8 mars 2017 annonserade den isländska regeringen en blocköverskridande överenskommelse med krav på jämställda löner. Jämställda löner oavsett kön, sexuell läggning, etnisk och nationell bakgrund ska enligt utfästelsen bli lag. Liknande lagar finns redan i Schweiz och i delstaten Minnesota i USA. Men den isländska nya lagen uppfattas som radikal i jämförelse eftersom den kräver att arbetsgivare på arbetsplatser med fler än 25 anställda ska garantera lika lön och bli certifierade. Arbetsgivare är därmed skyldiga att betala inte bara lika lön för lika arbete, utan också lika lön för arbete som klassificeras som likvärdiga. Detta kan i praktiken ledda till att felaktiga tolkningar av den nya lagen minimeras.


Lång kamp bakom lagen

Denna nya lag är resultatet av en lång och konsekvent kamp för lika lön på Island. 24 oktober 1975 gick 90 procent av kvinnorna i strejk, från såväl arbetsplatser som hushåll. Liknande strejker har organiserats 1985, 2005 och 2010. Senaste strejken ägde rum den 24 oktober 2016 och aktionen hette det samma som 1975: ”Kvennafri”. I år strejkade tusentals kvinnor från och med klockan 14:38. på uppmaning av kvinnoorganisationer och fackföreningar. De vägrade alltså arbeta resterande arbetstimmarna gratis.

Island har redan kommit långt när det gäller jämställda lagar och rankas som nummer ett jämfört med andra länder när det gäller jämställdhet mellan könen, av World Economic Forum.


24 oktober 1975 startade rörelsen för lika lön med en massiv manifestation och strejk.


”Klart intressant idé”

Feministiskt initiativs arbetsmarknadspolitiska talesperson Annelie Nordström och Shade Jalali, ersättare i skuggriksdagsgruppens arbetsmarknadsutskott, välkomnar initiativet på Island:

– Det är positivt att Island har en eftersträvan efter att uppnå jämställda löner och att de vill stärka arbetet när det befintliga arbetet för jämställda löner inte verkar ge önskad effekt. Island har också infört kvotering till börsbolagsstyrelser på ett framgångsrikt sätt. Sverige skulle behöva lära sig av den målmedvetenhet som Island använder sig av. Vi vet till exempel att få arbetsgivare upprättar lönekartläggningar i Sverige trots att lagen kräver det och sanktionerna är så gott som obefintliga för den arbetsgivare som inte följer lagen.

Att de verktyg som Sverige valt inte används tillräckligt möjliggör enligt Jalali och Nordström att ojämställda löner fortsätter existera år efter år, trots att kvinnor har bättre utbildning än män och lika ambitioner när det gäller arbete. Samtidigt menar de att informationen om vad lagförslaget på Island kommer att innehålla är för knapphändig för att bedöma om modellen kan och bör införas även i Sverige:

– Men idén är helt klart intressant, särskilt detta med att det är arbetsgivare som ska bevisa att man följer lagen, inte tvärs om, som det ofta är här hos oss. Den som är diskriminerad ska gå till domstol.

Denna nya lagen ska enligt den isländska regeringens beräkning leda till att Island eliminerar lönegapet år 2022. I dag tjänar kvinnor i genomsnitt 29,7 procent mindre än män på Island.

– Det är en kraftfull markering att samhället förväntar sig att arbetsgivare behandlar kvinnor och män lika när det gäller lön. Roligt också att de har bråttom, år 2022 är faktiskt bara fem år bort i tiden. I Sverige har inte ens de fackliga organisationerna så bråttom, LO tycker att det räcker att minska på gapet fram till 2028, påpekar Nordström och Jalali.

– De är också inspirerande att tänka sig att man skulle kunna föra in etnicitet. Vi vet i dag att rasifierade personer tjänar mindre än andra men det finns inga bra verktyg, såsom lönekartläggning, för att synliggöra och åstadkomma förändring, menar Fi-talespersonerna.


Skulle något liknande kunna bli aktuellt i Sverige?

– Feministiskt initiativ (Fi) har redan lanserat en annan modell med jämställdhetsfonder. Men vi är givetvis öppna för allt som kan förbättra situationen när det gäller ojämställdheten på arbetsmarknaden. För att på riktigt göra skillnad måste en lagstiftning också kunna hantera det förhållandet att kvinnor och män ofta inte finns på samma arbetsplats utan har jobb som bör bedömas som likvärdiga, hos olika arbetsgivare.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.