Med mindre än en vecka kvar till den internationella kvinnodagen har de flesta feministiska organisationer fullt upp. Men den Feministiska aktionsgruppen för internationell kvinnostrejk tar sig tid att svara på mina frågor samtidigt som de målar en banderoll inför manifestationen nästa onsdag. Julia Lindblom, Marianella Monzon, Carolina Pinilla och Sarah Kim, är några av de som har varit med och startat upp aktionsgruppen under året.
De är en del av en av de grupper som har inspirerats av feministiska rörelser i andra länder som under längre tid har mobiliserat inför en kvinnostrejk den 8 mars. I Sverige förväntas strejken inte bli så massiv som i Argentina och Italien. Men gruppen tror att det ändå kan bli ett startskott för en feministisk och internationalistisk rörelse. Fackförbundet Syndikalisterna har också varslat sina medlemmar. Och på internet delas en video som uppmanar kvinnor att strejka.
Hur fick ni iden till att strejka?
– Vi organiserar oss i en internationell kontext - just nu pågår över hela världen förberedelser inför den 8 mars – det är en dag när kvinnor i mer än 40 länder kommer gå ut på gatorna och strejka. Men mobiliseringen började egentligen ännu tidigare. Under hösten har vi sett massiva feministiska protester och strejker över hela världen. I Argentina, och över hela Latinamerika, beslutade sig kvinnor att gå ut i strejk den 19 oktober i höstas med slagorden ”Ni una menos” (inte en färre).
– I Polen strejkade hundratusentals den 3 oktober, den så kallade black protest, mot lagförslaget om totalt abortförbud. I USA har massiva feministiska demonstrationer genomförts mot Trump, fler kvinnor än någonsin i historien har tagit till gatorna. Den 8 mars visar vi att en feministisk rörelse är på frammarsch, det är en dag när alla vi som protesterar mot det nyliberala patriarkatet kommer att kämpa tillsammans över gränser.
Varför tror ni på just strejk som feministiskt verktyg?
– En strejk kan få enorma konsekvenser om många deltar – och sätta hela produktionen ur spel. Men viktigt är också att förstå att den här strejken inte begränsar sig enbart till arbetsplatsen, den kommer påverka hela samhället. Den kommer också att ske i hemmet, där kvinnor oftast får bära den största bördan och omsorgsarbetet. I flera gymnasieskolor i Stockholm kommer elever strejka. Det handlar om att ta tillbaka strejken som vapen. Idag är det svårt för många att organisera sig och strejka; till exempel om man är arbetslös eller osäkert anställd. Den feministiska strejken den 8 mars blir social när den genomsyrar hela samhället – du kan strejka även om du inte har ett arbete.
– Vi måste stoppa mäns våld mot kvinnor, men vi måste också synliggöra sambandet mellan detta våld och det ekonomiska våld som ligger i att nedvärdera kvinnors arbete. Strejken ger oss möjlighet att bygga vår makt, vi visar att samhället inte kan fungera utan oss.
På vilket sätt menar ni att patriarkalt våld hänger ihop med kvinnors situation på arbetet?
– Våldet mot kvinnor sker samtidigt på många plan; det är fysiskt och socialt men också ekonomiskt. Kapitalismen är ett våldsamt system som tvingar oss alla att sälja vår arbetskraft för att överleva, samtidigt som kvinnors arbete nedvärderas, också det som pågår i hemmet. Det är ett våld som sätter kvinnors liv i fara och som är omgärdat av stress, ångest och sjukdom men också av lönesänkningar, osäkra anställningar och avsaknad av rättigheter.
– Det är oftast i kvinnodominerade yrken som exploateringen blir som mest våldsam; särskilt inom vård och omsorg där kvinnor jobbar under osäkra arbetsförhållanden för låga löner. Vi ser också att det är just inom vården som kvinnor organiserar sig, exempelvis sjuksköterskor som organiserar sig för bättre arbetsvillkor och sjukvård över hela Sverige. Det är ingen nyhet att långa arbetspass och överbelastning på vårdpersonal har lett till många sjukskrivningar och utbrändhet.
– Våldet mot kvinnor är relaterat till arbete eftersom gränsen mellan arbete och liv ständigt suddas ut för oss. Ockupationen av BB i Sollefteå är ett bra exempel där lokalbefolkningen tillsammans med vårdpersonalen har uppmärksammat den direkta faran för kvinnors hälsa, och i förlängningen för ett helt samhälle, när förlossningsvården läggs ner; det är också ett våld som slår mot kvinnor och därför kan vi förstå ockupationen i sig som ett strejkande. Genom att strejka synliggör vi hur våldet slår mot oss – men vi bygger också en motkraft för att slå tillbaka!
Vad kommer att hända på 8 mars?
– I Stockholm organiserar vi i den Feministiska aktionsgruppen för internationell kvinnostrejk en strejkaktion på Sergels torg på eftermiddagen. Men det kommer också vara möjligt att delta i en strejkblockad redan på morgonen. I Sverige har också fackförbundet SAC Syndikalisterna varslat sina anställda och kommer att gå ut i strejk. I många andra länder kommer kvinnor att strejka. Vi kommer se massiva protester över hela världen. I Sverige har vi inte haft tid att förbereda oss som i andra länder men det här är en början till en växande mobilisering. Det handlar inte endast om den 8 mars som enskild händelse - vi sätter också agendan för nästföljande dag och framtiden, för en feministisk rörelse som vill störta om samhället i grunden. För att förändra och organisera oss för ovillkorlig feministisk kamp.
Är tanken att ”bara” kvinnor och transpersoner ska strejka?
– På den internationella kvinnodagen den 8 mars väljer vi att uppmärksamma de subjekt som patriarkatet slår mot och då strejkar vi utifrån den utsatta positionen; där omfattas kvinnor och transpersoner. Så ja strejken är till för oss. Men alla ska föra den feministiska kampen och solidarisera sig med de som strejkar. Det är viktigt att alla uppmärksammar och deltar i demonstrationerna under dagen.
1
Följ oss
Gå till sidtoppen
Det har pratats väldigt tyst om strejken i Sverige!