Berivan Islek, ledaren för diplomatikommittén i Mexmour.

Mexmour Camp: En feministisk fristad mellan Mosul och Erbil

2017-02-28 | Begard Reza padlock 1

UTRIKES

Tillsammans med feministen och aktivisten Begard Reza vandrar vi i det unika Mexmour Camp i Irak. En stad som en gång bestod av flyktingtält har i dag omvandlats till en välfungerande och modern fristad för feminister i regionen. Denna självstyrande stad är organiserad efter principerna om feminism, lokaldemokrati och sekularism. En helt ny stad med blommande parker, hus, skolor och till och med museer, där inga beslut tas utan kvinnor.

TIDIGARE ARTIKEL:

2017-01-10 ”Främlingarnas handlingar räddade mitt liv”


FAKTA:

Mexmour-området gränsar Kurdistans regionala regering (autonoma självstyret i Irakiska Kurdistan) och Irak. Officiellt tillhör den irakiska sidan.

Under en av mina senaste resor i Irak hamnade jag i flyktinglägret Mexmour Camp som ligger mellan Mosul och den kurdiska staden Erbil. Där träffade jag ledaren för diplomatikommittén, Berivan Islek. Hon tog mig på en promenad genom Mexmour som en gång var ett flyktingläger och berättade historien om dem som bor i denna fristad:

– Under kriget på 1990-talet mot kurderna i Turkiet blev vi flyktingar och hamnade i Irak. Först hamnade vi i Lalish, den heliga yezidiska staden. Men när konflikten mellan PKK och irakiska kurdiska demokratiska partiet (KDP) var som värst, så var vi tvungna att flytta igen. Saddam Hussein gav oss ett litet öde område och sade, ”de kan få bo här. På den här platsen kan inget gro, leva eller överleva. De kommer att dö ut av sig själva.”

Det är svårt att föreställa sig att det en gång i tiden inte existerade något annat än flyktingtält här. I dag kallas området i folkmun för Darstan, Trädgårdslandet. Sten för sten, frö för frö har de byggt upp en hel stad med blommande parker, hus, skolor och till och med museer. Staden är organiserad efter principerna för demokratisk konfederalism, som bygger på feminism, lokaldemokrati och sekularism. Många har hört om revolutionen i Rojava, men det många inte vet är att det var lilla Mexmour Camp som först började praktisera idéerna.


Feminismen genomsyrar livet i Mexmour

Berivan Islek tar mig vidare till en av de lokaler kvinnorna i området möts i för att diskutera sexism, driva studiecirklar och skapa kvinnopolitiska strategier. Där träffar jag Asya Gabar, som berättar för mig varför feminism måste vara nyckelordet i kampen för frihet:

– Kapitalismen gör profit på kvinnoförtrycket, därför kan ingen bli fri om inte kvinnan blir fri. I 5 000 år har patriarkatet förslavat oss och tvingat oss att leva som mannens ägodel. Det är viktigt att förstå patriarkatets historia och hur det agerar, därför träffas vi här regelbundet för att tillsammans lära oss läsa och skriva analytiskt och kritiskt. Kunskap är nyckeln till frihet och vi vill aldrig mer vara beroende av någon annan för information.

I Mexmour Camp har man folkråd där befolkningen först organiserar sig i olika kommittéer (som exempel miljö- och religionskommittén) för att sedan mötas i storgrupp för att diskutera och fatta politiska beslut tillsammans. Systemet kan beskrivas som en upp-och-nedvänd pyramid, där politik är något som alla håller på med och inte något som bara är till för en liten elit. De praktiserar samledarskap, där en man och en kvinna alltid måste leda tillsammans. Dessutom är inte ett möte giltigt utan ett visst antal deltagande kvinnor.



Asya Gabar: Feminism måste vara nyckelordet i kampen för frihet.


Kvinnoakademin som skriver om historien

Mexmour Camp är bergigt och stenigt och på grund av risken för bilbomber så är det få bilar som är tillåtna i staden. Ledaren för diplomatikommittén, Berivan Islek och jag vandrar vidare i en timmes tid, genom museer, skolor, parker och vidare till kvinnoakademin och den kvinnoseparatistiska gerillabasen lite längre upp i bergen. Där får jag träffa läraren i kvinnoakademien, hennes kodnamn är Zilan. Hon har varit i Mexmour Camp i två år och reser runt i olika kurdiska städer för att starta kvinnoakademier och undervisa kvinnor om patriarkatet och självförsvar, detta har hon gjort i över 20 år. Hon delar med sig av något som är okänt i västvärlden, något som kallas för jineoloji, vetenskapen om kvinnan.

– Jineoloji är en forskningsfilosofi som kritiserar den klassiska vetenskapen för att tolka världen och historien utifrån mannens ögon. Jineoloji är ingen ny feminism, men den omfamnar alla feminismer. Den vill återberätta sanningen om människan från startpunkten, utan att låta sig styras av de manliga filosoferna som har fått sätta premisserna för vetenskapen och sanningen om människan. Vi forskar bland annat på hjältedåden från de osynliga, det är med en nytolkning av historien som vi kan se igenom de förtryckande sanningarna vi har tagit för givet, förklarar läraren Zilan.

Jineoloji har i teorin funnits i över 40 år, men det är mest de senaste åren som den har vuxit och skapat form. Den har huvudsakligen kommit ut ur skuggan på grund av den kvinnoseparatistiska gerillan Kvinnornas försvarsenheter YPJ, som började få plats i västlig media i kampen om staden Kobane. Det är förbjudet att ha studiecirklar om jineoloji i området där kurderna fortfarande förtrycks, detta gäller också vetenskapliga institut i bland annat sydöstra Turkiet.



Kvinnoakademiens lärare Zilan talar med Begard Reza.


Kriget pågår

Mexmour camp ligger mellan Mosul och Erbil och solen börjar gå ned. Jag dricker te med gerillan, får se deras skolsal och jag känner en enorm tillhörighet och lättnad i hjärtat. Medan vi umgås börjar IS/Daesh attackera Mexmour och jag ser striderna från berget, vi befinner oss endast 10 kilometer från fronten. Kvinnorna organiserar sig snabbt och gör sig redo för att dra ned och bekämpa IS-soldaterna. Allt händer väldigt fort och jag blir ombedd att resa tillbaka till Erbil.

På motorvägen tillbaka ser jag att IS har förlorat kontrollen över flera oljeraffinaderier och att de väljer att bomba sönder dem så att de inte går att använda längre. Allting är så nära men ändå så långt borta i Kurdistan, kontrasterna har aldrig varit så tydliga. På bara några minuter går jag från en revolutionär kurdisk rörelse, till små brinnande öar.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer


20170301 - Eva Fager

Hälsningar mamma😍

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.