Rossana Dinamarca är feministisk talesperson i Vänsterpartiet och krönikör i Feministiskt perspektiv.

Bild: Musse Hasselvall

Det omöjliga händer

2017-02-02 | Rossana Dinamarca padlock

KRÖNIKA/INRIKES

”Politik och demokrati är inte ett underhållningsprogram. Här finns ett ansvar från flera parter att det inte ska balla ur fullständigt genom att ge legitimitet åt rasister och nazister. Det har nämligen konsekvenser för riktiga människor, på riktigt”, skriver Rossana Dinamarca (V).

Rossana Dinamarca är riksdagsledamot, feministisk talesperson för Vänsterpartiet och återkommande krönikör i Feministiskt perspektiv.

Liksom varje fredag när jag har barnen kör vi klassikern med tacos till middag, sedan chips och popcorn framför På spåret efterföljt av Skavlan. I fredags var en av Skavlans gäster Hédi Fried, 92 år och en av förintelsens överlevare.

Vi får se bilder på en agiterande Adolf Hitler medan Hédi Fried berättar om när hon hörde honom hojta på radion. Hennes mamma sade att: Det är bara en galning i Tyskland och Tyskland är så långt borta. Oroa dig inte.

När vi låg där i soffan hade jag nyligen kommit hem från Washington där jag hade deltagit i Women’s March. Det hade gått en vecka efter att Donald Trump installerats som president i USA. En galning som ingen trodde skulle klara sig genom primärvalen, men som var underhållande och livade upp valbevakningen. När han slog många med häpnad genom att bli Republikanernas kandidat var det i alla fall omöjligt att han skulle kunna bli vald till president. Men som Hédi Fried sa på Skavlan: Det omöjliga händer.

I fredags var det också Förintelsens minnesdag. I Göteborg var Sverigedemokraterna medarrangör av en manifestation tillsammans med Länsstyrelsen och de andra riksdagspartierna – förutom Vänsterpartiet som anordnade en egen ljusmanifestation. Samma dag, på nationell nivå, blev det klart att Moderaterna tackat ja till SD:s inbjudan om att inleda politiska förhandlingar. Det omöjliga händer.

Kvinnors liv runtom i världen utsätts nu för livsfara sedan Trump undertecknat ett papper som stoppar bistånd till organisationer som arbetar med SRHR-frågor och inte tar avstånd från abort, han ska bygga muren mot Mexiko, han har utfärdat inreseförbud för folk från Syrien, Lybien, Yemen, Iran, Irak, Somalia och Sudan, han har talat om att inskränka rösträtten, muslimer ska registreras, papperslösa slängas ut, den uppmärksammade oljeledningen genom urbefolkningens reservat i North Dakota ska nu byggas, klimathotet är inget han tror på. Hans politik har nog inte undgått någon. Det som dock upprör mig är folks förvåning över att Trump gör det han sa att han skulle göra. Det omöjliga händer.

Politik och demokrati är inte ett underhållningsprogram. Här finns ett ansvar från flera parter att det inte ska balla ur fullständigt genom att ge legitimitet åt rasister och nazister. Det har nämligen konsekvenser för riktiga människor, på riktigt.

När jag sitter framför tv:n och hör Hédi Fried berätta om galningen Hitler och om att det omöjliga faktiskt händer och kan hända igen tänker jag på de som säger att det är kul med folk som rör om i grytan och det går kalla kårar genom min kropp. Vi har inte råd att förvånas i efterhand. Igen. Vi måste utgå från att även en galning menar vad han säger.