Bild: Redhawk

Allas ansvar att skriva in Standing Rock i historien

2016-12-12 | Frida Sandström padlock

UTRIKES

Urbefolkningens kamp vid Standing Rock i North Dakota handlar om värden bortom det enskilda oljeledningsprojektet.
– Det är därför som hela världen är inblandad. En flod i ett land är kanske viktig för några andra grannländer, men en rörelse är viktig för alla, säger vattenbeskyddaren Leonard Yankton, som på söndagen besökte Mångkulturellt centrum i Stockholm.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-11-04 Kvinnorna står i fronten i kampen om Standing rock

2016-11-01 USA: De springer i protest mot oljeledning i North Dakota

2016-10-12 Urfolkens kampdag gör upp med sekler av kolonialt förtryck

2016-09-16 Siouxernas protester i North Dakota slås ner med brutalt våld

Den 5 december meddelade det amerikanska försvarsdepartementet att den föreslagna oljeledningen i North Dakota inte godkänns av departementets sektion för sociala frågor. Beslutet grundade sig i den klimatpåverkan som ledningen skulle innebära, varför alternativa vägar nu ska undersökas. De människorättsliga frågor som har lyfts av befolkningen i Oceti Sakowin-lägret en knapp kilometer från den tilltänkta oljeledningen, ingår dock inte i beslutet. Ändå var det genom förhandlingar med ursprungsbefolkningen i Standing Rock-reservatet som beslutsprocessen officiellt försenades den 14 november, för att idag läggas på hyllan.

Orsaken är att Dakota Access Pipeline skulle hota ursprungsbefolkningens vattentillförsel. Det är dock inte första gången som de bortprioriteras i förändringar av Dakotas infrastruktur. Redan 1958 påverkades Oceti Sakowin-befolkningen illa, då Oahedammen byggdes för att kontrollera den närliggande Missouriflodens återkommande översvämningar, och för att generera elektricitet via ett vattenverk. Hem översvämmades och livet i Standing Rock-reservatet sattes ur spel när naturresurser som befolkningen var beroende av försvann.

Den 1 april i år inrättades lägret vid Standing Rock, där vattenbeskyddare från de sju klanerna i Oceti Sakowin-lägret (kända under det koloniala namnet Sioux) har assisterats av stora mängder klimat- och människorättsaktivister. Aktivister som den amerikanska säkerhetstjänsten har klassificerat som terrorister, och kartlagt därefter. Den 3 september 2016 samlades de boende framför de bulldozers som skulle gräva ut ett område som rymde en gravplats, men slogs blodiga av oljebolagets säkerhetsvakter.

Sammanlänkade rörelser

Nyhetsbilder spreds och motståndsrörelsen växte. I oktober blev den viral. Världen över checkade Facebookanvändare in vid Standing Rockreservatet, för att i en separat uppdatering meddela att de i själva verket inte är där, och att incheckningen är en handling i solidaritet med de som faktiskt befinner sig där. Incheckningen syftade också till att störa den data som samlades in om de aktivister vars gps-signal syntes från aktiviteter på mobiltelefonen. Med denna kunde aktivisterna lätt spåras. Den solidariska incheckningen, med påföljande informerande status var också en bidragande faktor i den information som spreds kring händelserna, och i The Guardian skriver Naomi Klein att kampen vid Standing Rock-reservatet är ett tydligt exempel på hur klimatrörelse och människorättsliga rörelser måste höra samman.

Edda Manga, Leonard Yankton och Mimie Märak.

Detta var också huvudfrågan när Oceti Sakowins vattenbeskyddare Leonard Yankton besökte Mångkulturellt centrum i Fittja den 5 december. Trots beskedet om att Dakota Access Pipelines utgrävningar stoppas var Yankton inte upprymd, och lät istället sitt anförande kretsa kring det förtryck som befolkningen har utstått sedan Christofer Columbus inte alls landsteg i Nordamerika.

– Han satte inte ens en fot här, och ändå är det hans namn som vi påminns om i oktober, då hans koloniala flaggskepps landstigning i vad de trodde var Indien, hyllas med Columbusdagen. Men han kom faktiskt bara till Centralamerika, understryker Yankton, som har låtit ett bildspel med orden ”Indigenous People’s day instead of Columbus Day” rulla i bakgrunden.

Kolonialism och kapitalism

I samtal med idéhistorikern Edda Manga, forskare vid Mångkulturellt centrum, och Mimie Märak, poet, urfolksfeminist, samisk queeraktivist och gruvdriftsmotståndare, kom samtalet att handla om relationen mellan samtida kolonialism och kapitalism, för att sedan knyta an detta till de klimatförändringar som den nyvalde presidenten Donald Trump förnekar. Trump är också orsaken till den fortsatta oron vid Standing Rock-reservatet, då han själv har investerat stora summor i oljebolaget och har uttryckt intresse för oljeledningens planerade tillkomst.

– Vår kultur har alltid varit matriarkalt styrd, men det hämmas tyvärr av det amerikanska samhällets patriarkala hegemoni, säger Leonard Yankton, och följs snabbt upp av Mimie Märak. Hon påminner om att det också finns en stereotyp bild av kvinnan i en ursprungsbefolkning som fungerar liknande, då hon likt ”moder jord” ska vara autentisk och bärande.

– Ändå är det många kvinnor som har stått i frontlinjen i North Dakota, men det skriver ingen om.

– De styrande medierna ägs av bolagsmiljonärer som står i tätt samarbete med andra finansiärer, såsom oljebolaget. Vi ser en överklass som styr inte bara energikällor utan också energibruk, säger Yankton och förklarar att denna våldsamma marknadsstyrning trycker undan alternativa och mer skonsamma energikällor, men även hur informationen sprids.

– I denna situation blir det så uppenbart. Att medierna skrev om vår situation var inte i första hand för att informationen behövde spridas, utan för att det hade framstått som manipulativt om de inte bevakade något som redan spreds i alternativa medier.

Ofullständiga människor

Den 5 december meddelade det amerikanska försvarsdepartementet att den föreslagna oljeledningen i North Dakota inte godkänns av departementets sektion för sociala frågor. När det gäller söndagens utrop om att striden vid Standing Rock är vunnen, går det att fråga sig huruvida även detta är en medial gimmick i en strid som ännu pågår.

– Det är propaganda. Huvudmålet med denna informationsspridning är att få rörelsen att avstanna och skingra de som nu har samlats kring en gemensam fråga, säger Leonard Yankton. Han liknar firandet med de kompensationer som hans befolkning har erbjudits under hösten.

– Bland annat har vi erbjudits mark strax bredvid, erbjudanden som bara visar på en bristande respekt för oss. Som om detta skulle förändra vår vilja att försvara vår vattenkälla. Vi betraktas helt enkelt inte som fullständiga människor som är intelligenta nog att själva avgöra vad som är viktigt för oss, och som istället kan ta första bästa symboliska erbjudande. Det är inget legitimt försök att komma till en gemensam förståelse och överenskommelse, säger han.

Vad gäller fortsatt korrupta medier är Leonard Yankton inte orolig, eftersom den pågående kampen redan är i full rörelse – fysiskt och i sociala medier.

– På så vis kan inte denna propaganda påverka oss, och vårt fortsatta informationsarbete kommer heller inte att avbrytas, säger han.

– Vi har aldrig själva informerats av dessa medier, vi har informerats av varandra, genom nätverk. Det är nyckeln för detta, som även Trump har uttryckt oro inför, säger Yankton och syftar på Donald Trumps utspel om att kontrollera internet och därmed vad människor tänker. Han menar att fastän sociala medier också ägs av multibolag, kan den information som sprids där i dagsläget inte hämmas lika fort som i massmedierna.

– Det är bortom deras kontroll. Fastän aktivister jagas med de gps-signaler som bruket av sociala medier genererar, så sprids informationen om vad som pågår. Det är det viktigaste. Medierna kan användas till säkerhetstjänstens fördel, men deras innehåll kan inte stoppas.

När det kommer till mindre, fristående medier, som skulle kunna skriva alternativ journalistik, menar Leonard Yankton att även dessa köps upp av de större bolagen så fort som möjligt, för att likrikta materialet.

– Det är allas vårt ansvar att skriva in detta skeende i en historia där den koloniala historien ännu förnekas. Jag har själv verkat för att bearbeta den felaktiga utbildning som min dotter och andra barn har utsatts för.

På så vis menar Leonard Yankton att så snart som vi inte längre är nöjda med vår situation, och istället ser de strukturer som vi ännu är förtryckta under, kommer vi att påbörja förändringsarbetet.

– Vi kan inte betrakta det som någon annans problem, det är vårt problem. Det är inget problem för en ursprungsbefolkning, men en gemensam angelägenhet att barn i dag lär sig en osann historia om Amerika.

Fastän kampen växte med den planerade oljeledningen, så kommer den inte att falna om oljebolaget verkligen skulle lämna området, menar Yankton. Den är mycket större än så.

– Det är därför som hela världen är inblandad. En flod i ett land är kanske viktig för några andra grannländer, men en rörelse är viktig för alla.

Tiden är på aktivisternas sida

Samtidigt menar Leonard Yankton att finansiärerna i North Dakota snart kommer att dra sig ur ett avstannande projekt, vilket han ser som den främsta orsaken till oljebolagets brådska att köra på oavsett.

– De förlorar enorma summor pengar på det här, och pengar kommer alltid att vara den styrande faktorn för det här, inte klimatet. Men genom att driva detta projekt vidare, vad vi än säger, känner de sig också maktfullkomliga.

Återstår att se hur detta kommer att te sig med en president som till skillnad från Barack Obama skulle svika sina väljare om han inte såg till minoriteters rättigheter, men enligt Leonard Yankton är verktyget att förbli uppkopplad.

– Vi måste hålla kontakten mer än någonsin, globalt, för då kommer vår medvetenhet och kunskap att spridas. Det är vårt främsta verktyg i detta läge. Vi är en fri nation, och den informationen måste fortsätta.