Utvecklingsekonomen Liangshu Qi, ekonomiprofessorn Xiao-yuan Dong och chefsstatistikern Xinli An har undersökt kvinnors och mäns betalda och obetalda arbete i Kina.

Bild: Pressbild

Kina har åter gjorts beroende av kvinnors obetalda arbete

2016-02-09 | Gordana Malešević padlock

UTRIKES/FORSKNING

Ekonomiprofessorn Xiao-yuan Dong är en av de forskare som visat hur den kinesiska marknadsekonomin höjt BNP per capita genom att (re)producera social och ekonomisk ojämlikhet, och hur detta missgynnat kvinnor. Samtidigt ser hon flera tecken på att beslutsfattare och ekonomer börjat förändra sina attityder till genus och arbete, och hoppas att det ska ge avtryck när landets folkkongress sammanträder i mars.

BAKGRUND OCH FAKTA

Den statistiska undersökningen om hur människor använder sin tid, vilken ligger till grund för studien Gender patterns and value of unpaid care work: Findings from China’s first large-scale time use survey omfattar 16 661 hushåll i 10 provinser (Beijing, Hebei, Zhenjiang, Anhui, Henan, Guangdong, Sichuan, Yunnan och Gansu): 37 142 individer mellan 15 och 74 år, varav 19 621 stadsbor och 17 521 landsbygdsbor, 18 927 kvinnor och 18 215 män.

I studien Unpaid care work’s interference with paid work and the gender earning gap in China ingår 11 799 individer med betalt arbete, mellan 21 och 50 år, varav 5 339 kvinnor och 6 460 män.

I Kina har färre kvinnor än män ett betalt arbete och kvinnor får lägre ersättning än män. Kvinnors medellön i relation till mäns, exempel från Asien och Stillahavsregionen: Australien -36,3 procent, Filippinerna + 6,1 procent, Indien -26,2 procent, Japan -30,7 procent, Kina -10,2 procent, Nya Zeeland -29,8 procent, Vietnam -9,4 procent och Östtimor +1,7 procent.

Källa: Kinas nationella statistikbyrå och ILO-rapporten Global Wage Report 2014/2015: Asia and the Pacific.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-02-05 Arbetsrättsaktivisten Xiaomei Zhu fri efter två månader i häkte

2015-07-24 Kinesiska bondemålare erövrar nätet

2015-06-30 Psykisk ohälsa bland barn och unga i politikens spår

2015-04-20 Kina: Lång väg kvar till jämställdhet i verkligheten

2015-04-02 Könsdiskriminerande antagning vid Kinas universiteter

2015-03-20 Kvinnors livsberättelser omstörtande litteratur i Kina

2015-02-24 Kinesisk aktivist får pris för ”vacker feministmarsch”

2015-02-20 Kvinnor i Kina får rätt till mark

”Kina skyddar tillfullo kvinnors ekonomiska intressen och verkar för kvinnors lika rätt att delta i ekonomisk utveckling samt för kvinnors lika tillgång till frukterna av utveckling och reformer”, slog kommunistiska partiets centralkommitté fast i september när den presenterade sin vitbok gällande kön, jämlikhet och kvinnors utveckling, enligt den officiella nyhetsbyrån Xinhua.

Sedan 1993, då konceptet ”socialistisk marknadsekonomi” introducerades, har marknadsekonomins inverkan på olika grupper i samhället undersökts. Flera ekonomer, genusvetare och sociologer har lagt fram forskningsrapporter som kommit fram till andra slutsatser än centralkommittén, bland annat att beslutsfattarna i takt med införandet av marknadsekonomi har minskat de gemensamt finansierade sociala tjänsterna, som till exempel barnomsorg och omsorg om äldre, och därmed (re)producerar social och ekonomisk ojämlikhet.

Bland dem som har undersökt den marknadsorienterade politikens följder finns Xinli An, chefsstatistiker vid Kinas nationella statistikbyrå, och Xiao-yuan Dong, professor i ekonomi vid universitetet i Winnipeg, Kanada. De har utgått från Kinas första och senaste stora statistiska undersökning (från 2008) om hur människor använder sin tid och räknat fram hur mycket tid kvinnor och män lägger på fritidssysslor, betalt och obetalt arbete samt räknat fram det ekonomiska värdet av det obetalda arbetet. Av deras studie Gender patterns and value of unpaid care work: Findings from China’s first large-scale time use survey (The Review of Income and Wealth, 2014) framgår att kvinnor i Kina, liksom i andra delar av världen, lägger mer tid på det obetalda hushålls- och omsorgsarbete än män. Sammantaget arbetar kvinnor på landsbygden sju timmar mer per vecka och kvinnor i städerna 10,5 timmar mer än män. Det totala värdet av det obetalda arbetet ligger mellan 25 och 32 procent av Kinas BNP, mellan 52 och 66 procent av slutkonsumtionen och mellan 63 och 80 procent av tjänste- och servicesektorn – beroende på vilken av de fem metoder som Xinli An och Xiao-yuan Dong har tillämpat som man tittar på.

Missgynnar kvinnor

Enligt Xinli Ans och Xiao-yuan Dongs makroekonomiska jämförelser är hushålls- och omsorgsarbete – det obetalda arbetet – ett betydande bidrag till det nationella ekonomiska välståndet. An och Dong lyfter även fram det faktum att den politiska ledningen under detta millennium har ökat produktiviteten i det betalda arbetet och höjt BNP per capita på kvinnors bekostnad: Genom att urholka statens och företagens roll som beredare och leverantörer av sociala tjänster, vilka har varit grundpelaren i planekonomin (särskilt för urbaniseringen), har beslutsfattarna åter lagt ansvaret för omsorg på hushållen. Beslutsfattarna har räknat med att den del av befolkningen som har ett betalt arbete kommer att anpassa hushålls- och omsorgsarbete efter den marknadsorienterade politiken, skriver Xinli An och Xiao-yuan Dong och menar att denna politik missgynnar kvinnor både som yrkes- och privatpersoner.

I Unpaid care work’s interference with paid work and the gender earning gap in China (Feminist Economics, Routledge, 2015) kommer Xiao-yuan Dong och Liangshu Qi, lektor vid Tsinghua-universitetets handelshögskola i Beijing, fram till att den marknadsorienterade ekonomiska politiken tillsammans med ojämställdhet i hemmen är de två avgörande faktorer som missgynnar kvinnor i deras yrkesroll. Enligt Dong och Qi påverkar det obetalda arbetet både kvinnors betalda arbete och deras fritid mer än det påverkar männens. Det medför i sin tur att kvinnors inkomster blir lägre och att skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster ökar.

Av studien framgår att 38 procent av kvinnorna och inte fullt 22 procent av männen, som har ett betalt arbete, utför obetalt arbete mellan 12.00 och 13.00. Det framgår även att kvinnor gör mer obetalt arbete strax innan och strax efter de reguljära tiderna för betalt arbete. När de olika delarna av det obetalda arbetet som påverkar det betalda arbetet räknats fram visar Xiao-yuan Dongs och Liangshu Qis studie att det obetalda arbetets sammantagna påverkan på det betalda arbetet står för mer än en fjärdedel av den genomsnittliga inkomstskillnaden mellan kvinnor och män i Kina.

För långa arbetstider

Xiao-yuan Dong är en av grundarna av Kinesiska kvinnliga ekonomers nätverk, initiativtagare till doktorandforskningen och mentorsprogrammet för kvinnliga ekonomer i Kina, tidigare medlem i styrelsen för Kinesiska ekonomers förbund samt tidigare styrelsemedlem i International Association for Feminist Economics (IAFFE). Liangshu Qi är specialist i utvecklingsekonomi. De ställer sig frågan vad som kan göras för att minimera de negativa effekterna av obetalt arbete och kommer fram till att arbetstiderna behöver kortas.

Sedan 1995 finns en nationellt reglerad 40 timmars arbetsvecka med betald övertid, men reglerna tillämpas främst av stat och kommun. Majoriteten av dem som har ett betalt arbete i dag arbetar dock åt privata företag, vilket betyder att de flesta har korttidskontrakt, längre arbetstider och lägre löner än de stats- och kommunalanställda. Av Sun Yat-sen universitetets senaste arbetsmarknadsrapport, som släpptes i december, framgår att den genomsnittliga arbetsveckan är på 45 timmar. De två största grupperna löntagare, vilka finns inom tillverkningsindustrin och servicesektorn, har 48 timmars arbetsvecka, enligt Xiao-yuan Dong och Liangshu Qi. De menar att kortare och flexibla arbetstider, företagssubventionerade luncher, subventionerade skolluncher samt kvalitativ barn- och äldreomsorg skulle underlätta för dessa stora grupper arbetare. De hoppas att den utökade (och offentligt finansierade) barnomsorgen för de minsta barnen samt de politiska initiativ som är tänkta att leda till ökade investeringar i tidssparande infrastruktur på landsbygden skall bidra till att minska de konflikter som kvinnor i Kina står inför. Sist nämner Xiao-yuan Dong och Liangshu Qi behovet av attitydförändringar och hoppas på politiska riktlinjer som uppmuntrar män att ta ett större ansvar för det obetalda arbetet som en familj medför.

Attitydförändring på gång

Det faktum att beslutsfattarna i det post-socialistiska Kina har valt att reglera endast delar av arbetsmarknaden och att statsmakten har sett mellan fingrarna när det gäller de privata företagens brott mot de arbetsmarknadsregler som de omfattas av, samt att den statliga fackföreningen inte har bistått arbetare vid tvister gällande arbetstider, uteblivna löner, arbetsmiljö och brist på ersättning för arbetsmiljöskador, har lett till att arbetsrättsgrupper har bildats och protester avlöst varandra under 2015.

I mars skall 2016 års nationella folkkongress hållas. Vid den kommer centralkommitténs förslag på Kinas 13:e femårsplan för ekonomisk och social utveckling diskuteras och fastslås. Jag frågar ekonomiprofessorn Xiao-yuan Dong om hon kan se några indikationer på en omställning av den ekonomiska och sociala politiken i den riktning som hon och Liangshu Qi önskar.

– Jag är inte medveten om någon förändring, men jag är optimistisk när det gäller regeringens och företagens stöd åt anställda med familj av två anledningar. För det första omfattar FN:s nya hållbara utvecklingsmål även hushålls- och omsorgsarbete, och Kina har undertecknat detta dokument. Dessutom närvarade president Xi vid FN:s toppmöte i New York, som var en uppföljning av kvinnokonferensen i Beijing 1995. Det skapade ett utrymme för politiska åtgärder i arbete med genusfrågor i Kina. För det andra har den tidigare ettbarnspolitiken förändrats med anledning av att befolkningen åldras. Det i sin tur har lett till att fler har uppmärksammat behovet av en offentligt finansierad omsorg, säger Xiao-yuan Dong och tillägger:

– I november deltog jag vid den årliga konferensen som Kinesiska ekonomers förbund anordnar. Ett av seminarierna handlade om obetalt arbete och jämställdhet. Det drog så mycket folk att vi var tvungna att flytta till en större sal. Kinesiska beslutsfattares och ekonomers attityd när det gäller genusfrågor och arbete har förändrats markant, i en mer progressiv riktning. Vad det kommer att leda till får vi se vid folkkongressen i mars.