Agneta Blom har under 2015 varit nationell samordnare med uppdrag att främja en positiv supporterkultur.

Supporterkultur går att förändra

2016-01-19 | Jenny Rönngren padlock

SPORT

Den våldsbejakande supporterkulturen går att förändra. Det är en av slutsatserna i Agneta Bloms slutrapport från uppdraget att som nationell samordnare främja en positiv supporterkultur och motverka idrottsrelaterad brottslighet. 

I sin slutrapport lyfter Agneta Blom fram forskning om våldsprevention som visar att det går att åstadkomma förändrade beteendemönster. En nyckel till förändring är att flytta fokus från dem som skapar ordningsproblem och utövar våld, och de som utsätts, till alla som finns runt omkring. När åskådarna upplever att de kan påverka situationen positivt, ökar motivationen att vara med och motverka våldet. I det förebyggande arbete har övningar i hur det känns att lägga sig i och säga ifrån visat sig vara effektiva och Agneta Blom menar att de som har ansvar inom idrotten och som säger att de vill verka för en positiv supporterkultur behöver ta till sig den kunskapen. Hon konstaterar också att rättviseargumentet, att alla ska känna sig välkomna på läktaren eller att ingen ska känna sig rädd eller hotad i samband med idrott, tyvärr inte alltid räcker för att åstadkomma förändring.

Även om män står för en oproportionerligt hög andel av våldet är det enligt Agneta Blom inte fruktbart att utgå från att våldsbenägenheten endast har biologiska förklaringar.

”Om vi utgår från att denna våldsbenägenhet har enbart biologiska förklaringar, så kommer fokus helt hamna på repressiva åtgärder. Det innebär emellertid att mäns våld – i det här sammanhanget våld och ordningsstörningar vid idrottsevenemang – blir ett mer eller mindre olösligt problem.” skriver hon.


Inte alla män

Att en överväldigande majoritet av män aldrig begår våldsbrott är ett lika relevant faktum menar Blom, som därför anser det rimligare att utgå ifrån att mäns biologiska förutsättningar spelar relativt liten roll för deras benägenhet att medverka i kollektivt våld.

”Om vi istället utgår från att våldsbenägenheten i stor utsträckning handlar om destruktiva sociala normer och att våld går att förebygga. Då kan problemen hanteras konstruktivt. Vi kan alla ta till oss kunskapen och bidra med lite av vår tid och vårt engagemang. Många kan vara med och förändra, inte minst män som finns i miljöer där destruktiva maskulina normer får stort utrymme och de i dag tyst finner sig i att det är så, som det är i till exempel delar av supportermiljön.”

De maskulina normer som behöver bekämpas finns även inom Polisen, konstaterar Agneta Blom. Ökad medvetenhet om det kan enligt henne effektivisera den dialoginriktade strategi som redan börjat etableras vid särskilda händelser.


Förslag på vad som kan göras för att förändra normer präglade av destruktiv maskulinitet inom supporterkulturen:

  • Idrottsrörelsen kan genomföra nationella kampanjer med positiva budskap som riktas till publiken innan matcher. Uppmuntra publiken till att agera som konstruktiva förebilder. Uppmuntra till att säga ifrån när andra uppträder på ett destruktivt sätt. Uppmuntra positiva hejaramsor som kan överrösta dem som skriker ”hata hata” eller ”låt han dö”.

  • Idrottsrörelsen kan använda konkreta, trovärdiga scenarier i kampanjer och positiva förebilder som berättar om vad som skapar mer glädje före, under och efter match.

  • Samhället kan arbeta förebyggande, jämställdhetsfrämjande och våldsförebyggande med unga killar och tjejer. Idrotten kan bidra genom att satsa resurser på att erbjuda utbildningar till officiella supporterföreningar, stärka de supportrar som är emot en kultur präglad av destruktiva maskulinitetsnormer så de kan och vågar säga ifrån.

  • Samhällets och idrottens företrädare kan utbilda sig själva för att öka medveten om den koppling som finns mellan den negativa delen av supporterkulturen som till exempel sexistiskt, rasistiskt och homofobiskt språkbruk och de våldsbrott och ordningsstörningar som begås av ett fåtal individer. Låt företrädare få frågor om kopplingen och skapa insikter om att det inte är artskillnad mellan destruktivt språkbruk och våldsbenägenhet, utan att det är fenomen som hänger ihop på de maskulina normernas skala.

  • Samhället och idrottsrörelsen kan hjälpas åt med att identifiera riskindivider tidigt, punktmarkera dem, visa att destruktivt uppträdande inte accepteras och samtidigt visa att det finns andra konstruktiva alternativ att erbjuda istället.

  • Kortsiktiga lösningar riktade mot de mest våldsamma individerna måste kombineras med långsiktiga, förebyggande insatser som syftar till att förändra supporterkulturen och därmed på sikt minska det idrottsrelaterade våldet.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: