Ester Blenda Nordström var en tidig undersökande journalist.

Alla bör känna till Ester Blenda Nordström

2016-01-08 | Camilla Carnmo padlock 1

FEMINISM

Ester Blenda Nordström. Vilken människa! Alla borde känna till henne! Tänkte jag lika entusiastiskt som yrvaket när det anarkistiskt hemliga förlaget Bakhåll gav ut En piga bland pigor på nytt 2012. Alla bör känna till Ester Blenda Nordström, tänker jag fortfarande.

FAKTA/Böcker av Ester Blenda Nordström:

En piga bland pigor, 1914

Kåtornas folk. Lapparne och deras land, 1916

Hungrande som vänta, 1918

En rackarunge, 1919

15 år: några blad ur en rackarunges liv, 1921

Tok-Konrad, 1922.

Amerikanskt: som emigrant till Amerika, 1923

Byn i vulkanens skugga, 1930

Patron Annmari: rackarungen blir bonde, 1931

Patron förlovar sig, 1933

Böckerna översattes till danska, norska, engelska och tyska.

Nu är det enklare än någonsin att lära sig allt om Ester Blenda Nordström. Hennes liv och verk uppmärksammas på bred front. Bakhåll har gett ut flera av hennes böcker. Anna Charlotta Gunnarssons Pop och politik (UR) har gjort inslag om henne och det har även Stil i P1 gjort. Journalisten och författaren Fatima Bremmer skriver på en biografi. Och dokumentärfilmaren Anna Hylander har gjort en film om den banbrytande journalisten, resenären, äventyraren och författaren som skrev och arbetade med sitt eget liv som insats.

Ester Blenda var nära vän till Elin Wägner. I höstas träffade jag Anna Hylander när hon kom till Elin Wägners hem Lilla Björka för att föreläsa om sin film om Ester Blenda Nordström, som för övrigt var hennes mormors moster. Ester Blenda och Elin umgicks, reste och arbetade tillsammans. Elin hjälpte Ester Blenda att förbereda sig inför sin berömda sommar som piga. En månads arbete på en bondgård blev först ett antal artiklar och sedan en bok som trycktes i hela femton (!) upplagor och gjorde Ester Blenda till kändis. Hon var känd redan innan, som en personlig och samhällsengagerad journalist, men efter En piga bland pigor blev hon berömd. Festade loss med Evert Taube och andra a-listekändisar i tidens kulturelit. Hon var social, omtyckt och gillade att dricka. Senare i livet skulle hon dricka alldeles för mycket och alkoholismen var en av anledningarna till att hon dog bara 57 år gammal.


Djuplodande reportage

Ester Blenda Nordström var anställd på Svenska Dagbladet när hon sommaren 1914 antog falsk identitet och tog tjänst som piga på en bondgård i Södermanland för att kunna skildra pigornas omvittnat usla villkor. (Hon gjorde rent en bilmotor för att få till trovärdigt ingrodda arbetshänder.) Hon arbetade under täckmantel – eller som det kallas när journalister gör det – hon wallraffade. Günther Wallraff var inte ens född när Ester Blenda Nordström slet piga, så just detta namnet på en journalistisk arbetsmetod kan ifrågasättas. Hade det hetat att “ester blenda” eller att “nordströmma” hade hennes namn knappast fallit i så stor glömska.

– Hon var en nyskapande journalist. Tidigare var journalistiken mest referat. Hon var en av de första som gjorde djuplodande socialreportage, säger filmaren Anna Hylander som nyss klippt färdigt sin film “Ester Blenda”.


Anna Hylander.


Ester Blenda Nordström reste och skrev, skrev och reste. Lappland, Argentina, USA, Japan, Ryssland. Hon levde och arbetade intensivt fram till 1935 när hon publicerade sitt sista reportage. Sedan drack hon, fick en hjärnblödning, tog opium, blev personlighetsförändrad och omyndigförklarad. Hela denna tid togs hon om hand av sin bror och sitt livs kärlek Carin Frisell. Ester Blenda och Carin hade ett kärleksförhållande till och från hela livet, trots att de båda var gifta i omgångar.

– Hon hintar att hon var lesbisk i privata brev och foton. För mig har det blivit tydligt att hon var det. Man måste komma ihåg att det var både straffbart och sjukdomsklassat, det var inget som man pratade öppet om.


Hur har det varit att göra en dokumentärfilm om en död person?

– Jag har haft en väldig frihet! Hade hon levt längre hade jag velat – och känt mig tvungen med tror jag – att intervjua folk som kände henne. Nu har jag gjort en film där jag förhåller mig fiktivt till henne.

– Jag fick tillgång, via en avlägsen släkting, till en koffert där det fanns massor av papper och över 800 fotografier. Filmen är en stillbildsfilm – men ändå väldigt rörlig. Lite som bildsatt radioteater, eller reenactment. Skådespelaren Rakel Wärmländer gör Ester Blendas röst med citat ur brev, texter, böcker. En del är dramatiserat. Det är jag som är konstnärlig avsändare, det är jag som har tolkningsföreträde. Jag vill hugga tag i åskådaren ur ett känslomässigt perspektiv. Jag har rest i hennes fotspår med min egen kamera. Framför allt runtom i Sverige, men även i Japan. Det var både svårt och roligt att dyka ner i hennes liv och välja bland materialet, och att få det till att bli en levande film.


Varför ville du göra filmen?

– Jag blev så knockad av henne! Visst, hon är en släkting och det är lite kittlande. Mormor hade hennes böcker och var stolt över henne. När En piga bland pigor kom ut igen 2012 blev jag nyfiken på henne. Jag luskade reda på att det fanns material hos en avlägsen släkting. Och blev knockad av vad jag hittade. Hon var en så häftig karaktär med så många bottnar. Hon levde ett spännande liv. Hon var det här bångstyriga barnet som föräldrarna inte orkade med. Hon var bi– eller homosexuell. Hon valde att göra saker som inga kvinnor gjorde på den tiden.

– Jag själv är feministiskt aktiv i filmbranschen. Ester Blenda var inte organiserad utan snarare en feminist in action. Hon var inte politiskt engagerad men hon var politiskt medveten och hon levde det genom sitt arbete.


Hur står sig hennes böcker i dag?

– Hon var så ung när hon började skriva. Hon hade ett vitalt huvud. Man känner att det rör sig. Alla hennes böcker är läsvärda, de är väldigt häftiga tidsdokument. Till exempel skildras Samernas vardag för hundra år sedan i Kåtornas folk och svenskemigranternas situation i boken Amerikanskt. Ungdomsboken En rackarunge är både queer och feministisk. Den skildrar hennes egen barndoms somrar genom en tolvårig föräldralös flicka på en gård i Småland. Astrid Lindgren har snott friskt från En rackarunge i både Pippi och Madicken.


När ska din film visas?

– SVT kommer att visa den i K–Special under våren eller sommaren 2016.

– Det har känts viktigt att hitta henne och föra fram henne i ljuset. Jag tror att många kan hitta mod, kraft och ett föredöme i Ester Blenda. Hon kan bli en feministisk homosexuell ikon.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer


20160108 - Irene Hedin

Jag ser fram emot filmen om Ester Blenda Nordström. Hittade "Kåtornas folk" på en loppmarknad för tio år sedan och blev fascinerad. Fortsatte att leta böcker och har glatt mig åt att det kommit ut nyutgåvor sedan dess. Tycker att Kåtornas folk är den bästa jag har läst hittills. Tack för litteraturlistan ska fortsätta att leta efter hennes böcker. Irene Hedin

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.