Trots att Julia Ward Howe skrev inbördeskrigets hymn var hon en övertygad pacifist.

Grundaren till mors dag ville avskaffa jippot

2015-05-29 | Jenny Ahonen padlock 1

KRÖNIKA/KULTUR

På söndag firas mors dag i Sverige. Tidigt kritiserades högtiden från feministiskt håll för att ha kidnappats i kommersiella syften. Även av dess skapare: ”Snart var Jarvis så förbittrad över hur människor misstolkade och exploaterade mors dag-firandet att hon krävde att högtiden skulle upphävas”, berättar Jenny Ahonen.

Hon skrev texten till det amerikanska inbördeskrigets mest berömda hymn, ”The battle hymn of the republic” (utanför USA ofta känd som ”Mine eyes have seen the glory”), men i sitt hjärta var Julia Ward Howe en övertygad pacifist. Efter kriget blev hon allt mer engagerad i fredsrörelsen. 1870 bildade hon den feministiska tidningen Woman's journal och via den förde hon ut sin ”Appeal to womanhood throughout the world” i vilken hon uppmanar världens kvinnor att gå samman för att säkerställa freden. Texten har senare blivit känd som ”Mother's day proclamation” eftersom Howe i den ber om att få en så kallad ”mors dag” globalt uppmärksammad den 2 juni. Trots att Woman's journal fick vida spridning bönhördes aldrig Howes önskan om att införa en ”Mother's day”. I stället var det Ann Jarvis och hennes dotter Anna som fick konceptet vida uppmärksammat.


Mothers friendship day

Fredsaktivisten Ann Jarvis startade 1868 en kommitté med syftet att återförena familjer som hade splittrats under det amerikanska inbördeskriget. Detta ville kommittén göra bland annat genom att etablera en ”Mothers friendship day”. En dag som skulle kunna bli en återkommande, årlig minnesdag för mödrar, tänkte sig Jarvis. När hon dog 1905 fortsatte dottern att driva moderns hjärtefrågor vidare. Den 12 maj 1907 anordnade Anna Jarvis en minnesdag för sin avlidna mor och startade i samband med den upp en kampanj för att göra ”Mother's day” till en erkänd högtid. Under de följande åren lyckades hon skapa nationell uppmärksamhet kring sin sak. 1914 proklamerade president Woodrow Wilson att den andra söndagen i maj skulle fungera som en ny nationell högtid för att fira och hedra mödrar.


"Grattis på mors dag, önskar..."

Konceptet spred sig snabbt, inte bara i USA utan också utanför landets gränser. I Europa etablerade sig seden först i Storbritannien, och tog sig sedan vidare upp till Skandinavien. I Sverige firades mors dag för första gången 1919, på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg. Men trots att fler och fler människor tog seden till sig var inte Anna Jarvis nöjd. Under 20-talet förargades hon över de kommersiella former som mors dag-firandet antagit. Jarvis vände sig mot att storföretag försökte profitera på högtiden, och hon rasade särskilt över de färdigtryckta gratulationskort som Hallmark och andra företag hade börjat trycka upp. Hon menade att de var ett bevis på att högtiden förlorat sin essens, eftersom människor inte ens orkade bemöda sig med att handskriva ett brev. Mors dag var ju menad som ett tillfälle att uttrycka sin tacksamhet genom handling och ord, snarare än genom gåvor, försökte hon desperat och allt mer högljutt att förklara.


Störande av ordningen

Snart var Jarvis så förbittrad över hur människor misstolkade och exploaterade mors dag-firandet att hon krävde att högtiden skulle upphävas. Det var en tanke hon inte fick något gehör för. I desperation fortsatte Jarvis i stället sina protester, vilka kom att bli allt mer vildartade. Efter att ha organiserat bojkotter och hotat med stämningar blev hon mer handgriplig när hon 1923 kraschade ett konvent för godistillverkare. Två år senare arresterades hon för ”störande av ordningen” efter att under ett ”American war mothers”-möte ha protesterat mot att organisationen samlade in pengar genom att sälja nejlikor – en blomma som hade kommit att bli förknippad med mors dag efter att Jarvis hade delat ut sådana under sin ursprungliga minnesdag över sin mor.

Tillsammans med sin syster Lillie spenderade Anna Jarvis all sin tid, och alla sina pengar, på att kampanja och protestera mot mors dag. Medan allt fler företag använde sig av högtiden för att tjäna pengar, gjorde mors dag Anna Jarvis fattigare och fattigare. 1944 fick hon flytta in på ett sanatorium, där hon avled fyra år senare. Utfattig, efter att ha satt sprätt på den samlade förmögenheten. Någon mor blev hon aldrig.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer


20150529 - Kerstin Hallert

Ja stackars Anna Jarvis som missade att ta patent på Mors dags idén så hon kunnat få en hacka en gång om året. Om n inte kan rå på kommersen så kan man åtminstone dra nytta av den. Att Anna sen aldrig blev mor själv är bara att applådera. Hon undgick att utvecklas till en maktfullkomlighet som aldrig släpper greppet om avkomman. Mödrar - hu.

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: