Sara & Samanthas nordiska vinterturné

2015-01-13 | Elena Smon Wolay padlock

KULTUR

Lördagen den 17/1 drar Sara & Samantha ut på en folklig nordisk turné. Genren är inget mindre uppskattat än folkmusik i dagens musikklimat med Yohio i spetsen. Syftet är att bevara folkmusiken från bland annat ultranationalism och rasism. Vi ringde upp Sara Parkman och ställde tre frågor inför turnén.

FAKTA

Namn: Sara Parkman och Samantha Ohlanders

Ålder: 25 och 25

Discografi: Samantha har spelat in följande skivor:

Beata Bermuda- Beata Bermuda (2014), Medverkar på Ok Star Orchestra - Musicland (2014) Sara: Kraa- Finns underallt (2011), Pianomaskinen- Film (2013), F! - valskiva (2014) Medverkar som musiker på bl a Ok Star Orchestra - Musicland (2014),

Spelat i konstellationer/band som:

Samantha: Beata Bermuda, Den Nya Alliansen, Sara och Samantha Sara: Pianomaskinen, solo, Den Nya Alliansen, Sara och Samantha, duo med Mats Edén, har tidigare spelat med bl a Silvana Imam och Seinabo Sey.

Aktuell med vinterturné:

17/1 The Non Existent Center

13/2 Maksi Taksi, Oslo

15/2 Länsmuseét Murberget, Härnösand

20/2 Skeppis, Stockholm.

1. Berätta om duon Sara & Samantha?

– Vi träffades en augustidag på Malungs Folkhögskola för 6,5 år sedan. Kärlek uppstod vid första ögonkastet och sen dess har vi spelat fiol ihop. Och gjort humor, spex, allvar, shåw och politik. Vi älskar folkmusik och varandra och det är väl ungefär det som är kärnan i vår duo. Plus att vi ser det som en viktig uppgift att turnera land och rike runt och basunera ut det antinationalistiska och feministiska budskap som finns i traditionen. Vi älskar traditioner för övrigt- så länge dom inte blir begränsande. Folkmusik kan aldrig bo under ett nationalistiskt perspektiv eftersom den rör sig med människor och dess lust till musik. Och det är det som är så fint med tradition, att det skapas och färdas med människor hela tiden samtidigt som det också binder oss samman med folk både framåt och bakåt i tiden.

– Under fem års tid har vi spexat och spelat runt om i Sverige med en föreställning som vi kallar för ”En folkmusikalisk shåw” där vi jävligt pedagogiskt gick igenom hela den svenska folkmusikens historia på 60 minuter med hjälp av lösskägg, svinbra polskor från Ångermanland, ordvitsar och massa viktig råfakta.

– I dagsläget gör vi en annan typ av show som består av: musik och bra mellansnack – vinnande kombination – och vi kallar det för “Fittfolk”.

– Syftet med detta är att vi vill lyfta fram de kvinnor som finns i den väldigt mansdominerade folkmusikhistorien- mycket av den musik som vi idag tänker är svensk folkmusik härstammar från fäbodarna - en separatistisk tillvaro där kvinnorna var om somrarna- dvs ett historiskt matriarkat med hur mycket grym musik som helst som kvinnor improviserade och skrev.

Till sist: – Vi brukar ibland säga att vi är som Kalle Moraeus juniors, fast feminister och tuffare.

2. Beskriv era folkliga ljudvågor och vad handlar dessa om (vad är målet)?

– Vi gillar sväng! Kärnan i den svenska folkmusiken är att det för det mesta är en dansmusik. Det vill säga att en ska vilja svänga sina lurviga till den. Den enorma styrka som kan bli när två personer spelar tillsammans ger en lite av en känsla av att alla universums krafter samverkar för att svänget ska få finnas, det suget!

– En kan prata om olika mål – det musikaliska är det som vi nämner ovan. Också såklart att det finns en viss typ av modalitet och känsla i tonerna som är något alldeles särskilt.

– Ett annat mål är att vi gärna vill bli rik på folkmusik. På allvar handlar det väl om att kunna leva som professionell musiker utan att vara orolig för sin ekonomi. Det handlar ju i långa loppet om kulturens plats och status i samhället, och också om den hierarki som finns mellan olika genres. Folkmusik är ganska mycket av en så kallad fulkultur och det kan också märkas av i hur mycket pengar som går till genren av statliga medel etcetera.

3. Vad ser ni fram emot under turnén och är folkmusiken tillbaka?

– Hänga med varandra, spela massa nya låtar som är dunderbrakhits, åka bil i massa mil, hälsa på farmor och farfar i Härnösand (Sara), träffa coola feminister i Oslo, stanna på vägkrogar och äta transfetter och glutamat, stå på scen och sprida ordet om den svenska folkmusiken (framförallt i Oslo). Dansa nakna i regnet i Göteborg, kanske få fler fans, ligga sent uppe på natten och dra ordvitsar, dra hem ragg på rummet (så jobbigt att vi alltid får dubbelrum). På allvar: Spela musik för folk som vill lyssna. Finns inget finare.

– Vi tror egentligen inte att folkmusiken varit borta någon gång. Den har nog alltid levt och frodats i sin egna värld, mer eller mindre tillgänglig för gemene man. Men vi tycker det är kul att folk som stått utanför folkmusikvärlden börjar få upp ögonen för genren och inse dess potential och ser vilken fantastisk musikskatt det är. Så länge det finns folk så kommer det finnas folkmusik!