Ett uppror och normen får stå till svars

2014-04-04 | Louv Brattgård padlock

KULTUR

Han är cisman, vit, heterosexuell och har en funktionalitet som hänger ihop med normen. Han är normen och en del i förtrycket mot transpersoner i samhället. Nu får han stå till svars, i Aleksa Lundbergs version av ”Ett uppror! – The transgender version” som har premiär på lördag på Teater 3 i Stockholm.

FAKTA

CIS är latin och betyder ”på samma sida”.

En cispersonär en person vars juridiska kön, det vid födseln tilldelade könet, och könsidentiteten hänger ihop enligt normen.

TRANS är latin och betyder ”överskridande”.

Regissören och dramatikern Aleksa Lundberg har sin teori klar.

– Jag tror att grunden till all diskriminering är att människor antas vara vita, heterosexuella cismän med vanligt förekommande funktionsuppsättning. Nu ska han, normen, helt enkelt få försvara sig i föreställningen, säger hon. Utifrån Aleksa Lundbergs teori går en av skådespelarna hårt ut mot norm-mannen.

Hans försvarstal består av alla knäppa argument Aleksa Lundberg någonsin hört, från livs levande cismän. Men också från andra.

– Normen kan också få en röst genom andra än cismän. Det kan till exempel vara Belinda Olsson som frågar om feminismen gått för långt i ett SVT-program. Eller någon som undrar om en ”inte får säga vad som helst i det här landet längre”, säger hon.

Aleksa Lundberg vill belysa vad som händer med de som inte passerar i normen. Fokus ligger på transpersoners villkor i samhället.

– I föreställningen berör vid främst transkvinnors situation, det blev helt enkelt så eftersom det är jag, säger hon.

Hon har skrivit en lista med krav på sådant som måste hända i samhället för att transpersoners mänskliga rättigheter ska gälla, på riktigt.

– Kravlistan är hardcore. Det är sånt som måste hända. Men syftet med pjäsen är att lyfta transpersoner som grupp i det offentliga rummet. Det är anledningen att jag vill göra pjäsen på det här sättet.

Från början var tanken att föreställningen skulle bygga på pjäsen ”Jungfruleken” av Jean Genet. Originaluppsättningen av ”Jungfruleken” har ett tydligt klassperspektiv. Aleksa Lundberg ville byta ut klassperspektivet och istället skilda transpersoners livssituation. Ett par veckor in i repetitionerna kände hon att det nya perspektivet inte var nog. – Tanken med att byta ut klassperspektivet i originalpjäsen mot ett könsöverskridande perspektiv inte var tillräckligt för att synliggöra transpersoners livsvillkor idag. Så jag strök originaltexten och skrev eget manus. Summan av det hela blev "Ett uppror! – The transgender version.”, säger Aleksa Lundberg.

Försvarstalet är en av delarna i ”Ett uppror! – The transgender version” som under april kommer gå att se på Teater 3 i Stockholm. Föreställningen är uppbyggd i olika delar. Aleksa Lundberg kallar det själv för tysk inspirerad teater.

Den röda tråden är snarare det transpolitiska temat än en flytande berättelse. Förutom de fyra skådespelarna på scen får teaterpubliken höra förinspelade feministiska analyser av bland andra Kakan Hermansson och Gudrun Schyman.

– Jag hoppas att publiken har fått sig en rejäl överkörare. En orkan med nya insikter, tankar och djupare förståelse för transpersoners livsvillkor i Sverige idag, säger Aleksa Lundberg.

Aleksa Lundbergs kravlista:

Synliggör transpersoner som värdiga samhällsmedborgare genom att:

Förbättra transvården. Tillgängligheten och kunskapen måste öka. Ingen ska bemötas illa.
De personer som tvångssteriliserats av staten ska få skadestånd.
Förbättra den könskorrigerande vården genom bättre bemötande, utredningar och uppföljning efter könskorrigeringen.
Göra det lagligt för transmän att använda sina sparade ägg.
Göra det möjligt att registrera föräldrarna som föräldrar med rätt könstillhörighet.
Innefatta transpersoner i hetslagstiftningen.
Utbilda polisen så att de bemöter transpersoner med respekt.
Finna roten till att transpersoner inte vågar anmäla diskriminering.
Öka det svenska asylsystemets transkompetens.