Alla människor har rätten att inte uteslutas, sade integrationsminister Erik Ullenhag.

Bild: Mårten Färlin

Ny diskrimineringslag om bristande tillgänglighet

2014-03-03 | Mårten Färlin padlock

EKONOMI

I morse presenterade integrationsminister Erik Ullenhag,(FP) en ny diskrimineringslag om bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder. Lagen välkomnas av många, men få tycker att den är tillräcklig.
– Med den här lagen kan det fortsatt byggas otillgängliga bostäder för unga, säger Eva Olofsson, ledamot i socialutskottet och vårdpolitisk talesperson (V).

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) presenterade på en presskonferens i morse ett nytt diskrimineringsförbud, som införs i diskrimineringslagen, gällande funktionsnedsatta.

– Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska enligt en ny lagstiftning klassas som en form av diskriminering. Vi får nu tydligare rättighetsperspektiv. Alla människor har rätten att inte uteslutas, sade han.

Detta innebär att det nu blir möjligt för enskilda personer som drabbats av bristande tillgänglighet att driva ett ärende rättsligt. Anmälningar ska kunna göras via diskrimineringsombudsmannen (DO), den ansvariga myndigheten, som dock inte fått utökat anslag för att ta hand om ärendena.

– Det kan till exempel gälla trösklar som gör att rullstolsbundna inte kommer in i en restaurang.

Med vissa undantag

Krav på åtgärder kommer därför att ställas. Lagen gäller alla områden som omfattas av diskrimineringslagen, bland annat utbildning, hälso- och sjukvård samt varor och tjänster. Men med vissa undantag.

– Lagförslaget gäller inte företag med mindre än tio anställda och inte heller privatpersoner till exempel i samband med försäljning av bostad. Det kommer inte att finnas förbud mot bristande tillgänglighet i samband med en visning.

Kraven kommer också att vara olika, beroende på vilken aktör som berörs.

– Det kommer att ställas högre krav på stora företag och aktörer, än på medelstora sådana. Du måste ha praktiska och ekonomiska förutsättningar att sätta in åtgärderna. Ett fik i en smal gränd kanske inte har de praktiska förutsättningarna för att kunna sätta in en ramp. Åtgärderna får inte heller leda till att ett företag går i konkurs.

Lagen har enligt honom diskuterats av olika regeringar i 20 år. Och på frågan om huruvida det har varit någon oenighet i regeringen svarar Erik Ullenhag:

– Ett parti har varit mer pådrivande än andra. Och det har ju krävts många diskussioner. Men vi är eniga i dag. Dessutom har handikapprörelserna, till exempel Torsdagsaktionen, haft stor betydelse för att vi har nått fram.

Unga fortsatt begränsade

DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) välkomnar lagförslaget på sin hemsida. Men menar att det brister på vissa avgörande punkter.

– Näringsidkare som har få anställda kan inte anmälas för diskriminering till sina lokaler. Det kommer inte heller gå att anmäla många mysiga fik, barer och små butiker, skriver Fredrik Granath, pressekreterare på DHR.

Dessutom kommer den bristande tillgängligheten i bland annat studentbostäder inte klassas som diskriminering.

– Diskrimineringslagen kommer att ha Plan- och bygglagen (PBL) som utgångspunkt. Det innebär att bristande tillgänglighet och användbarhet till studentbostäder, ungdomsbostäder och friggebodar inte kommer kunna anmälas för diskriminering då de kommer vara giltiga enligt PBL. Dessa punkter anser DHR måste åtgärdas för att lagstiftningen ska kunna ha någon betydande verkan, skriver Fredrik Granath.

Agneta Luttropp, talesperson för personer med funktionshinder (MP), menar i ett pressmeddelande att lagen är en viktig markering och förändring för de personer med funktionshinder som utsätts för diskrimineringen dagligen. Något hennes parti har strävat efter.

– Miljöpartiet har i många år drivit på för en lagstiftning kring detta. Därför är vi mycket glada att det äntligen blir verklighet, säger Agneta Luttropp.

Men inte heller i Miljöpartiet är de helt nöjda.

– Tyvärr känns det som att alliansregeringen fegar lite och inte vågar gå hela vägen. Jag är rädd att det finns en del kryphål i lagförslaget som gör att lagen riskerar att inte få den effekt som skulle behövas, exempelvis då företag med färre än tio anställda undantas. Även skrivningarna om praktiska och ekonomiska förutsättningar skapar stora oklarheter, säger Agneta Luttropp.

Räcker inte hela vägen

Eva Olofsson, ledamot i socialutskottet och vårdpolitisk talesperson (V), tycker att det var på tiden.

– Äntligen! Moderaterna har ju varit ovilliga och sagt att det skulle bli för dyrt. Så det är en seger att vi har fått den här lagen. Vi har många att tacka för det här, till exempel Torsdagsauktionen som stått utanför Rosenbad vecka ut och vecka in.

Men hon säger sig ha tittat närmre på förslaget, och kommit fram till att det inte räcker hela vägen.

– I förhållande till ekonomi och vad som är praktiskt möjligt ska de göra skälighetsbedömningar. Samtidigt undantar de näringsidkare och vårdgivare som har mindre än tio anställda. I dessa fall anser jag att de skaffar sig både hängslen och livrem.

Olofsson anser det vara oacceptabelt att många unga ska fortsätta ha bristande tillgänglighet.

– Vi i Vänsterpartiet har motionerat mot idén om att studentbostäder och bostäder för unga inte skulle behöva vara tillgängliga. Men med den här lagen kan det fortsatt byggas sådana otillgängliga bostäder. Och då tänker jag även på de som vill hälsa på: vänner med funktionshinder eller kanske ens mormor som har rullator.

Lagen träder i kraft 1 januari 2015.