Världens första programmerare, Ada Byron Lovelace.

Älska teknik för fredens skull

2011-08-12 | Ana Valdés padlock 1

KRÖNIKA/UTRIKES

Bondekvinnor som skriver dataprogram, pionjärer som få känner till och maskiner som är neutrala inför kön. I skuggan av framtidsdrömmar om effektivare krigföring finns utrymme för alternativ utveckling med teknikens hjälp, konstaterar Ana Valdés.

Jag är bjuden att fira Ada. Min vän frågar: Vem är Ada? Och jag frågar vilken sorts kvinnliga nördar vi är som inte känner till Ada Byron Lovelace.

Som den engelske poeten Lord Byrons enda dotter växte Ada upp med sin mor, kallad ”princess of the paralelograms” och en av Englands mest begåvade matematiker. Lord Byron hade dött i Grekland, dit han åkt för att stödja grekernas uppror mot Turkiet.

Ada växte upp i ett rikt hus. Liksom sin mor visade hon tidigt en extraordinär matematisk begåvning. Hon kom i kontakt med ingenjören Charles Babbage, som drömde om att bygga en maskin som kunde programmeras för att utföra beräkningar.

Erbjöd sig att hjälpa till

Babbages prototyp, The Analytical Engine, inspirerades av den franske ingenjören Joseph Marie Jacquard, som hade programmerat en vävstol med hjälp av hålkort och automatiserade vissa processer.

Ada Lovelace erbjöd Babbage sin hjälp och hon började skriva program som kunde användas i maskinen. På det sättet blev hon historiens första programmerare och ett av dagens programmeringspråk, ADA, döptes efter henne.

I dag finns flera institutioner som försöker uppmuntra kvinnors arbete inom teknik och fysik och Finding Ada är en festival där kvinnliga pionjärer firas.

De som matade Jacquards vävstolar med hålkort var kvinnor, anonyma väverskor med en maskin som snart skulle göra deras arbete i vanliga vävstolar onödigt.

Stora delar av koderna som i dag styr våra dataprogram skrivs av bondekvinnor i Malaysia och Nagorno-Karabach. De har blivit överflödiga på fältet och fått en elementär utbildning i programmering.

Genusblinda maskiner

I sitt Cybermanifesto skrev den amerikanska biologen och antropologen Donna Haraway att maskinerna var genusneutrala och att vi kvinnor skulle återerövra tekniken som hade gjort maskinerna till krigets tjänare.

Robotar och androider tränas upp för att användas som soldater och effektivisera krigföring. Framtidsforskare drömmer om vapen som självutlöser sig och om bomber som detoneras med fjärrkontroll.

Filmer som Terminator och Blade Runner visar populärkulturens tolkning av denna dystopiska framtid.

Vi behöver flera som inspireras av Ada Lovelace, en forskare som älskade tekniken för fredens och jämlikhetens skull.