Moderatorn Kristin Tran, Trifa Shakely, chefredaktör Bang, Sissela Nordling Blanco, talesperson Feministiskt initiativ, Ali Al-Basri, Arabiskt initiativ och Ulrika Westerlund, ordförande RFSL..

#sthlmpride: Nationalisterna vs hbtq-rörelsen

2011-08-06 | Suzanne Vikström padlock

INRIKES

Fredagens debatt Nationalisternas kidnappningsförsök av hbtq-rörelsen anordnades av Fi på stora scenen i Pride Kungsträdgården. Hur detta ska bemötas var en av frågeställningarna. I panelen satt Trifa Shakely, chefredaktör Bang, Sissela Nordling Blanco, talesperson Feministiskt initiativ, Ali Al-Basri, Arabiskt initiativ och Ulrika Westerlund, ordförande RFSL.

Debattens frågeställningar handlade om hur bemöter vi rasism och nationalism i och utanför hbtq-rörelsen? Hur försvåras arbetet av den svenska självbilden som jämlik och tolerant? Moderatorn Kristin Tran från Interfem inledde samtalet.

– Frågan handlar mycket om att nationen är nära sammankopplad med kön och sexualitet.

Nationen är ofta sammankopplad med en heteronormativ, konservativ könssyn på kvinnor och män. Hbtq kidnappas i nationalistiska och rasistiska ändamål. Känner ni igen bilden och hur hanterar ni detta i era respektive organisationer?

Sissela Nordling Blanco svarade först.

– Jag känner igen det exempelvis i olika artiklars kommentarsfält. Typ att ni feminister bara klagar på ojämställdhet. Ni skulle åka någon annanstans där är det mycket värre. Hon menade att de som kommenterar hävdar att Sverige är fritt från förtryck, homofobi med mera, att det alltid är värre någon annanstans.

– Det enda sättet att motverka synpunkterna är att fortsätta hävda de problem som finns och utmana bilden av Sverige som öppet och tolerant. En självbild som har funnits väldigt länge, där man osynliggjort Sveriges delaktighet i till exempel kolonialismen och andra världskriget för att framställa Sverige som fritt från ojämlikhet och bäst på mänskliga rättigheter, sa Sissela Nordling Blanco.

Ulrika Westerlund påminner om att kommentatorsfälten är en aktuell diskussion sedan attentaten i Norge.

– I Breiviks manifest finns mycket av den retorik som finns med i fälten. Det är vanligt med kommentarer kring hbt-artiklar, att varför vi inte tar avstånd från invandrare. Det är ju de som står för hatet. Och att hbt-personer då är svikare som inte tar avstånd. Det är ett tydligt exempel på kidnappningsförsöken.

Kristin Tran ledde in diskussionen på bilden av Sverige som ett jämställt land.

– På vilket sätt tycker ni att den här bilden försvårar det antirasistiska arbetet i era organisationer, om ni tycker att det gör det?

Ali Al-Basri från Arabiskt initiativ tycker att det är brist på solidaritet i hbtq-rörelsen, att det borde finnas större solidaritet med de icke-vita hbtq-rörelserna.

– Jag vet inte om jag håller med helt. Vilka är hbtq-rörelsen? Vi i Ain’t I a Woman-kampanjen är del av en hbtq-rörelse och vi arbetar antirasistiskt. Se bara vad vi själva arbetar med nu under Pride. De viktigaste frågorna är asylsökande hbtq-personer, så det antirasistiska arbetet är starkt, sa Trifa Shakely.

Ulrika Westerlund menade att alltid finns mer att göra för hbtq-rörelsen och den antirasistiska rörelsen.

– Det går inte längre om vi inte konsekvent fortsätter att arbeta tillsammans. Hbtq-rörelsen får aldrig ingå ett samarbete med den rasistiska rörelsen.

Sissela Nordling Blanco tycker att asylfrågan är i absolut prioritet. Och menar att inom Fi lyfter de ofta fram att kvinnor, hbtq-personer och etniska minoriteter har det extra svårt i asylprocessen på grund av att migrationsverket utgår från en heterosexuell man som norm, men att det också måste ses ur ett vidare politiskt perspektiv där asylrätten överlag har stramats åt under många års tid.

– Temat i år är ju öppenhet, men många asylsökande hbtq-personer tvingas leva gömda. Så Migrationsverket borde inte vara välkomna här på Pride så länge de inte uppfyller våra krav om en rättssäker asylprocess, menade Kristin Tran.

– Hur ser hbtq-rörelsen ut om tre år? frågade Kristin Tran.

Ulrika Westerlund var först ut.

– Ska man vara visionär eller realist? Vad är realistiskt om tre år? Jag tror att processerna om samarbete har kommit längre. Jag ser ingen antirasistisk revolutionsvåg som sveper in över Sverige.

Sissela Nordling Blanco tyckte att det redan finns en växande antirasistisk queerrörelse även om den inte alltid sammanfaller med de allra största hbt-rörelserna eller i sammanhang som Pride.

– Jag hoppas på bättre information till asylsökande. Många vågar inte berätta om sin läggning, att det finns mer information, så de vet vart de ska vända sig. Vilka advokater har hbtq-kompetens, att det går att utveckla. Det ser jag om tre år, sa Ali Al-Basri.

– Jag skulle vilja se att det blir en revolution, ett antirasistiskt feministiskt styre kommer ta över, men jag tror inte det kommer hända, sa Trifa Shakely.

Hon menade att det är svårt att visionera om positiva saker eftersom det finns så mycket hatbrott och rasism. Och på grund av den våg av nationalism och rasism som sköljer över hela Europa, men även på grund av hur Sveriges politik ser ut.

Sissela Nordling Blanco flikade in:

– Men om tre år är det val så då går det också att rösta antirasistiskt och feministiskt.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.