Judith Butler - intellektuell med engagemang

2011-06-03 | Ana Valdés padlock 1

KULTUR

I föreläsningen på Nobelmuseet i förra veckan framträdde Judith Butler som en av vår tids stora tänkare. Ana Valdés skriver om en filosof med lika stort engagemang i världspolitik som genusfrågor.

Det var stora förväntningar på Judith Butlers Neale Wheeler Watson-föreläsning på Nobelmuseet. Den hölls i den högtidliga Börssalen och queer-Sverige kände sig lite utanför med tatueringar, piercingar och punkiga kläder.

Lokalen var fullsatt. Judith Butler är en feministisk ikon och efter Simone de Beauvoir och Luce Irigaray den mest lästa av alla moderna filosofer. Med sin bok Gender Trouble knöt Butler för alltid samman för språk och genus. Hon sexualiserade språket och blåste bort dess förmenta neutralitet.

Judith Butler är en engagerade talare och ledde åhörarna på en spännande resa genom västerländsk filosofi och judeo-kristen etik. Hennes husgudar Emanuel Levinas och Hanna Arendt har fått Butler att inta en klar etisk ståndpunkt angående ”den andre”, ett centralt begrepp hos Levinas.


Den andre

Att förhålla sig till den andre är kanske vår tids viktigaste fråga. Tredje Riket, demoniseringen av judarna, kolonialismen i Afrika och Amerika och folkmordet i Rwanda, förklaras delvis av svaret till frågan.

Om vi ser den andre som en del av oss själva, som en ”annan”, men ändå som innehavare av samma attribut och egenskaper som vi själva, måste vi behandla denna som en likvärdig. Som en like till oss.

Men om vi ser den andre som något väsensfrämmande – som inte delar samma egenskaper och värderingar som vi har – kan vi komma att behandla den som ett ”ickesubjekt”. Luce Irigarays bok om kvinnorna som This sex which is not one har säkert påverkar Butler starkt.

Där redogör Irigaray för hur kvinnor har behandlats som ”könet som inte är ett kön” i hela den västerländska filosofin – från Aristoteles till Lacan, via Hegel och Heidegger.


Engagerad intellektuell

Judith Butler är vad Sartre kallade ”en engagerad intellektuell”, ”l’intelectuel engagé”, den som tar parti, den som utsätter sig, den som inte nöjer sig med skrivbordsaktivismen utan agerar utåt, påverkar andra med tanke och handlingar.

Butler, som är uppvuxen i en ortodox judisk familj i USA, har tagit parti för palestinierna. Hon tar avstånd från sionismen som företräds av landet Israel. Där skiljer hon sig från läromästaren Levinas, som var en aktiv sionist och inte såg palestinier som ”andra”, utan som fiender som skulle bekämpas.


Ingen sionism

I en tidningsintervju som gjordes med Levinas efter massakern i Sabra och Shatila i Libanon, blev han tillfrågad om inte palestinierna passade in i hans beskrivning om grannen som man hade ansvar för och som skulle hjälpas. Levinas svarade att palestinierna inte var några goda grannar och att hans definition inte gällde dem.

Butler poängterar att hon inte är överens med Levinas om detta. Däremot håller hon med Martin Buber och Hanna Arendt om att det judiska folket inte skulle bilda en nationell stat baserad i judiskheten.

Arendts skarpa kritik mot sionismen, som visades bland annat i boken Eichman in Jerusalem, A Report over the Banality of Evil, skriven 1963, har betytt mycket för Butler som tänkare.


Sårbarhet

Sexualitetet och religiositet är fält där begrepp konfronteras och förfinas. Idén med en enda Gud, basen för de tre monoteistiska religionenar, judendomen, kristendomen och islam, växte fram efter en långvarig process där krig, korståg och jihad, spelade en stor roll.

Att anse att den andre är en kättare, en som frestas av Satan eller Satan själv, verkar vara en gammal arketyp hos människan, som har mördat alltid andra som inte tänker som han själv.

Vi är alla sårbara, sade Butler flera gånger. Och i vår sårbarhet kan vi alla bli offer för folkmord. Varken religion eller politisk styre kan hindra detta.


Kön och etnicitet

I Butlers resonemang är kvinnorna könet som inte är och palestinierna folket som inte är. På samma sätt som kvinnorna har nekats rättigheter vägras palestinierna rättigheter över sitt eget land och sitt eget öde.

Det är ett viktigt resonemang och en modig ståndpunkt av en kvinnlig judisk filosof som skriver sig in den judeo-kristna historien av viktiga manliga tänkare med få kvinnliga undantag.

Butler följer noga rapporteringen om läget i Israel och Palestina och har anklagats av många som försvarar Israel för att vara en ”självhatande jude”. Men Butler skrattar åt anklagelserna och är med i organisationer som ”Not in my name”, där judar från hela världen tar avstånd från vad Israel gör i judiskhetes namn.

Judith Butlers uppmaning var klar: om vi inte ser konflikten i Mellanöstern som en av vår tids svåraste etiska konflikter blundar vi inför en händelse som kan påverka vår historia och göra vår värld mänskligare.

Verktyg

Skriv ut

Kommentarer

20110604 - Inga-Lisa Sangregorio

Äntligen någon som talar om vad Judith Butler faktiskt sa! Har läst flera tröttsamma artiklar där författaren inte lyckats lämna groupie-stadiet: så FANTASTISKT att ha fått se och höra denna rockstjärna i verkligheten.

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: