Förra riksdagsledamoten Lahja Exner, rektor Leila Pekkala, utrikesrådet Anja-Riitta Ketokoski-Rexed och kanslirådet Gerd Johnsson-Latham.

Bild: Gudrun Tiberg

Rika erfarenheter av fattigdom

2011-01-21 | Gudrun Tiberg padlock

KULTUR

Vad kan en mormorskultur tänkas vara? Under rubriken ”Kultur för hållbar utveckling” har fyra mormödrar slutit sig samman och propagerar för hållbarhet, mormorskultur och utveckling. Eftersom de delvis har finsk bakgrund tar de upp ämnet ur ett finsk-svenskt men även ur ett lokal-globalt perspektiv.

FAKTA:

Den svensk-finska ordboken ”Lejon – Leijona” finns att beställa från Anttilator

Boken ”Sustainable Futures”, skriven av Marko Ulvila och Jarna Pasanen, är på engelska och innehåller bland annat samtal med kvinnor över hela världen. Den kan rekvireras kostnadsfritt från finska utrikesministeriet.

Kvinnorna är utrikesrådet Anja-Riitta Ketokoski-Rexed, kanslirådet Gerd Johnsson-Latham, före detta riksdagsledamoten i Sveriges riksdag, Lahja Exner och rektor Leila Pekkala. De har slagit sina kloka huvuden ihop och talar utifrån en utredning om Hållbar framtid (gjord på uppdrag av utrikesministeriet i Finland), en fristående expertrapport om Jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling (presenterad vid FN:s kommission för hållbar utveckling) samt en ordlista över alla de ord i svenskan och finskan, som är så gott som identiska.

Ordlistan författades, på helt ideell basis, inför Märkesåret 2009; 200 år efter det att Sverige förlorade Finland. Lahja Exner, en av de kvinnor som väsentligt bidragit till ordlistan, värvades redan 1957, som arbetskraft från Finland, till Sverige. Här blev hon den första invandrarkvinnan i Sveriges riksdag. Hon vill nu, som mormor, ge tyngd åt de erfarenheter kvinnor gjort genom alla tider, när det gäller hållbar utveckling och jämställdhet.

– Vi måste ta till vara kvinnors erfarenheter. Den fackliga rörelsen har aktiv flyttat frontlinjerna framåt men det är viktigt att fortsätta kämpa, för det som redan har uppnåtts på jämställdhetsområdet, säger hon.

Leila Pekkala kom till textilindustrin i Sverige, från Finland, för 40 år sedan, som så många andra kvinnor och gick vidare till att arbeta med utbildningsfrågor och som rektor. Hon menar, att för att få framgång för ett hållbart samhälle, måste vi begrunda hur vi faktiskt beter oss och titta på vem det är som sköter vardagsrutinerna: vanligtvis kvinnorna.

Gerd Johnsson-Latham är född i Sverige, numera kansliråd vid utrikesdepartementet och arbetar där med hållbar utveckling. Hon har i sin rapport ställt frågan om jämställdhet är en förutsättning för detta. Vilka är det som orsakar klimatproblemen i världen? Hon pekar till exempel på att män kör mer bil än kvinnor, män flyger mer och äter mer kött än kvinnor.

– Jag tror på en mormorskultur, grundad på kvinnors sätt att räkna, säger hon.

Det är kring utrikesrådet Anja-Riitta Ketokoski-Rexed som dessa kvinnor samlats.

– Det är inte så många höga herrar som är kvinnor, påpekar hon skämtsamt, när hon berättar om Finlands president, som var hos FN i New York för att tala om kvinno- och klimatfrågor. Vi behöver ta ett steg tillbaka till mormorskulturen och titta på fattigdomens rikedom, för att nå ett hållbart samhälle.

I utredningen om detta, ”Sustainable Futures”, presenteras resultaten från ett världsomspännande sökande efter en hållbar framtid. En uthållig kultur, här kallad mormorskultur, är en som omfattar miljömässig uthållighet och befordrar mänsklig värdighet för alla.