Ledande feministiska ekonomer kritiska mot Greklands stålbad

2015-08-03 | Gudrun Schyman , Åsa Gunnarsson padlock

INRIKES

”Historien visar att åtgärdspaket som innehåller en kombination av skattehöjningar och nedskärningar har skapats ur en politisk oförmåga att komma överens om en jämlik fördelning av skattebördan. Istället för att riskera medlemsländernas demokrati och välfärd genom att lägga framtiden i finansmaktens händer måste EU:s ledare välja den väg som möjliggör att Europas män och kvinnor att forma samhällets uppgifter och ansvar.”

Det skriver Gudrun Schyman, Fi och Åsa Gunnarsson, professor i skatterätt, med anledning av EU:s hantering av Grekland ekonomiska kris.

Gudrun Schyman, partiledare, Feministiskt initiativ

Åsa Gunnarsson, Professor i skatterätt

RELATERADE TEXTER:

EU:s våldsamma ekonomiska politik och dess förklädnad

Den internationella organisationen The International Association for Feminist Economics, IAFFE, som utgör en plattform för de som arbetar med feministisk ekonomi runt om i världen, antog en resolution på sin konferens i Berlin nu i juli. Där uttalade organisationen sin förfäran över det åtstramningsprogram som EU och dess ledare tvingat på det grekiska folket för att betala av sina skulder. De liksom många andra framstående ekonomer är av den bestämda uppfattningen att Greklands stålbad kommer att underminera levnadsförhållandena och föra in landet i en fördjupad ekonomisk depression.

Skuldsättningen ska saneras genom höjda skatter, sänkta sociala förmåner, ökad privatisering, samt ytterligare avregleringar av marknader för kapital, arbete och handel. Receptet är hämtat från de neoliberala politiska krav på strukturell anpassning som Internationella valutafonden och Världsbanken ställt som villkor för lån till fattiga länder under många decennier. Men de lånemottagande länderna i Latinamerika, Asien och Afrika har inte minskat sina skulder utan den strukturella anpassningens politik har ökat skuldbördan och fattigdomen, vilket förstås bidragit till politisk instabilitet. Trots dessa konsekvenser har den neoliberala politiska modellen återanvänts för att lösa de stora budgetunderskott som drabbade många länder i den rika delen av världen efter den ekonomiska krisen 2008.

IAFFE anser att många kvinnor i Europa på olika sätt redan har drabbats hårt av tidigare nedskärningar i många medlemsländers statsbudget och de avregleringar som skett på inte minst arbetsmarknadens område. De oroar sig nu för de grekiska kvinnorna som får kämpa ännu hårdare för att klara av behålla någon form av ekonomisk självständighet och för att kunna upprätthålla det sista skyddsnätet av omsorger för närstående och andra socialt hårt drabbade medborgare.

Europa bär på smärtsamma minnen om de politiska och ekonomiska riskerna med åtstramningspolitik som lösning på djupa ekonomiska kriser. Historien visar att åtgärdspaket som innehåller en kombination av skattehöjningar och nedskärningar har skapats ur en politisk oförmåga att komma överens om en jämlik fördelning av skattebördan. Istället för att riskera medlemsländernas demokrati och välfärd genom att lägga framtiden i finansmaktens händer måste EU:s ledare välja den väg som möjliggör att Europas män och kvinnor att forma samhällets uppgifter och ansvar. Historien visar också på att avsevärda skuldavskrivningar i kontexten av internationell solidaritet och samarbete är början på vägen ur krisen.

Fi stödjer IAFFEs krav om att EU:s ledare och inte minst den tyska regeringen träffar ett avtal med Grekland som respekterar det grekiska folkets tydliga önskan om en demokratisk process. Avtalet ska innehålla:

ett uppskov med återbetalningskraven för den grekiska regeringen av återbetalningskraven och att inleda förhandlingar om en skuldnedskrivning,
en progressiv skattepolitik som tar hänsyn till fördelningen av skattebördan mellan kapital och arbete,
en statsbudget som tillåter investeringar i offentlig service och omsorg som möjliggör att män och kvinnor kan kombinera avlönat arbete med oavlönat omsorgsarbete.