#val2014: Andelen kvinnor i riksdagen riskerar att minska

2014-09-09 | Aida Paridad padlock

INRIKES

Det räcker inte med varannan damernas för att få jämställd representation i de folkvalda församlingarna. Att män får fler personröster än kvinnor bidrar också till att det nu finns en risk för att andelen kvinnor i riksdagen minskar igen. Feministiskt perspektiv ringde upp Katarina Lindahl, ordförande i UN Women nationell kommitté Sverige som genom kampanjen #kryssaenkvinna försökt lyfta fram väljarnas ansvar och möjlighet att påverka.

Hur går det med kampanjen? Har ni fått ett stort genomslag?

– Vi hade samma kampanj inför EU-valet och då var det mer en nyhet, då uppmärksammades den mer. Hur den går den här gången vet vi nog inte förrän efter valet. Vad vi har märkt är dock att medier inte är lika intresserade av kampanjen den här gången. Men så är det, frågor som rör kvinnors rättigheter är ju inte alltid så heta valfrågor. Det är som att det betraktas som en lagom dos kvinnorättstema för i år efter att vi uppmärksammat det i våras.

Är det någon särskild målgrupp ni har vänt er till mer nu?

– Vi vänder oss till alla som har rösträtt, för alla väljare har samma möjligheter att göra skillnad. Det är givetvis möjligt att till exempel förstagångsväljare hade kunnat vara en bra grupp att rikta sig specifikt till, men vi har resonerat så att det är allmänt val och då gäller det här alla som har rösträtt. Vi vill att kvinnor ska få mer tillträde till de beslutsfattande församlingarna.

Kan ni se att vissa partier är bättre än andra på att ha fler kvinnor på listorna?

– SD är så klart utmärkande som sämst i klassen, men de andra är ganska rutinerade vid det här laget och håller det på en rimlig nivå. Vi har valt att inte göra en partipolitisk jämförelse utan har valt att se på totalen över alla listorna. Vi vill markera att det här inte är en partipolitisk fråga utan vi anser helt enkelt att det är viktigt att ha en jämställd riksdag och därför vill vi ha in fler kvinnor. För trots medvetenheten så är det ingen som har majoritet av kvinnor på sina listor. Antalet kvinnor in till riksdagen sjönk dessutom vid förra riksdagsvalet, vilket betyder att vi måste föra den här kampanjen igen och igen.

Varför tror du att det är så?

– Det är väl en fråga om att kvinnors villkor trots mycket arbete från oss och från andra, helt enkelt inte har samma genomslag. Manssamhället lever kvar, det finns överallt och då är det väl också så att man kanske litar lite mer på en karl när det ska personröstas. Representationen har faktiskt blivit lite sämre på många håll, såväl i kommuner och landsting som riksdag. Om vi jämför med valet 2010 så är det färre kvinnor på listorna, 25 procent personröstade i det valet och av dem var det bara en tredjedel som kryssade för kvinnor. Det vi vill med kampanjen är att ändra det och medvetandegöra folk om att de kan rösta fram den ändringen.

Feministiskt initiativ (Fi) kan i så fall inte vara med i den undersökningen ni gjort?

– Nej precis, vi har inte tittat på Fi, utan bara de befintliga riksdagspartierna. Jag tycker såklart att det är bra att Fi har en sådan bred majoritet av kvinnor. Om de skulle komma in i valet nu skulle det därför både bidra till ökad representation i riksdagen men också kunna vara en utmaning till de andra partierna så att de kanske skärper sig mer till nästa val.