#femforum: Hotet från fascismen

2014-05-16 | Helena Brors padlock

INRIKES

I flera års tid har vi sett högerextrema, rasistiska och fascistiska partier ta allt större plats i folkvalda församlingar och parlament i hela Europa. Nu varnar forskare för att rasistiska och nationalistiska partier kan få uppemot 100 platser i Europaparlamentet efter vårens val. Hur ska detta förstås? Och hur ska det bemötas?

På helgens Feministiskt Forum fördes ett panelsamtal mellan Soraya Post, Feministiskt initiativs toppkandidat till Europaparlamentet, Malin Björk, Vänsterpartiets dito, Annika Hamrud, frilansjournalist och författarinna samt Edda Manga, idéhistoriker och feminismredaktris på Feministiskt Perspektiv under rubriken "Hotet från fascismen". Anna-Klara Bratt, chefredaktris på sagda veckowebbtidning, modererade.

Moderatrixen inledde med att utreda panelmedlemmarnas definitioner och bruk av fascismbegreppet. Björk brukar använda ordet ”extremhöger”; prefixet för att grupperna i fråga är så extremt hatiska i sin explosiva triad av rasism, sexism och homofobi och suffixet för deras ekonomiska politik. Hamrud använder sällan ordet ”fascism” i sin bevakning av Sverigedemokraterna, som har rönt framgångar de senaste åren bland annat genom att göra sig av med just dylik terminologi.

Post definierade fascism som direkt motstånd mot demokrati, vilket är lättare att komma åt än individuell vardagsrasism. Manga använder fascismbegreppet analytiskt för en rörelse enligt vilken nationen kan återgå till en fornstor guldålder genom avlägsnandet av främmande element. Dessa element behöver inte vara etniska grupper, utan kan lika gärna vara det man kallar ”vänsterextremister” eller funktionsnedsatta.

Panelen var ense om att fattigdom och kapitalistisk åtstramningspolitik eldar under latent främlingsfrihet. Högerpopulismens löften om status och sammanhållning får lätt gehör hos frustrerade människor. I bland annat Danmark, Frankrike och Holland snappar välfärdschauvinistiska partier lätt upp gryende missnöje hos dem de betecknar ”folket”. I Sverige gjorde Ny demokrati likadant i början av 90-talet. Nu har Sverigedemokraterna övertagit den rollen.

– Nationella fronten lyckas väldigt bra med sin ompaketering, menade Annika Hamrud. Jag lärde mig faktiskt ordet ”ompaketering” av Erik Almqvist. Han sa tydligt att SD:s partiprogram nu är precis samma som 1988. Det är ingen skillnad, det är bara ompaketering. Marine Le Pen har ompaketerat. På bara några få år har hon lyckats ompaketera samma gamla Nationella fronten till en ny uppgång.

– Feminismen är en jättevass och viktig motkraft mot extremhögern, kommenterade Malin Björk. Därför att vi står för allt det där som de inte är. Vi bjuder motstånd mot den ödesbestämda ekonomiska politik som rustar ned. Vi ska ta plats. Vi ska vara de där kropparna som inte får finnas i extremhögerns världsbild, vare sig vi är hbt-personer, romer eller icke-vita.

ABF-play spelade in seminariet: