Jenny Sonesson (fp) kandiderar till EU och aktiv i Liberala kvinnor.

Röststarka feminister behöver ta plats i EU

2014-02-07 | Jenny Sonesson padlock

OPINION

”I en tid då konservatism och växande högerextremism vill vrida klockan tillbaka för kvinnor i hela Europa behöver röststarka feminister ta plats i Bryssel och Strasbourg. Det är hög tid att vi talar klartext om att kvinnors livsvillkor krasst handlar om unionens framtid.” Det skriver Jenny Sonesson, (fp) som kandiderar till EU-parlamentet, i veckans valkrönika.

Jenny Sonesson kandiderar till EU-parlamentet för Folkpartiet och aktiv i Liberala Kvinnor.

Europavalet i maj närmar sig, ett val som bör engagera feminister i alla partier. Europaparlamentet är numera ett av världens mäktigaste parlament men ynka en tredjedel av de folkvalda är kvinnor. I en tid då konservatism och växande högerextremism vill vrida klockan tillbaka för kvinnor i hela Europa behöver röststarka feminister ta plats i Bryssel och Strasbourg. Det är hög tid att vi talar klartext om att kvinnors livsvillkor krasst handlar om unionens framtid.

Jämställdhet betraktas fortfarande som en mjuk fråga, en fråga som snällt ska niga och väja undan för bankunioner och budgetregler. När EU:s tillväxt och konkurrenskraft kommer på tal lyfts aspekter som frihandelsavtal, ökad e-handel och upphovsrätt. Att kvinnors låga deltagande på arbetsmarknaden och sjunkande nativitet är två av unionens stora utmaningar diskuteras sällan vid de bord där makten oftast bär en mans ansikte. Förbundskansler Angela Merkel inser dock faran och hon pekar ut ekvationen som ett av de stora framtidshoten. En krympande skara skattebetalare ska försörja allt fler äldre.

EU-kommissionen uppskattar att ett frihandelsavtal med USA kan lyfta EU:s BNP med en halv procent och förenklad tjänstehandel kan fördubbla siffran. Märkligt nog lyfts den viktigast tillväxtskapande åtgärden sällan. OECD beräknar att EU:s BNP kan öka med minst tolv procent om kvinnors yrkesarbetande främjas. Alarmerande 40 procent av EU:s kvinnor i arbetsför ålder förvärvsarbetar inte fast kvinnor är mer välutbildade än män i genomsnitt. Detta är en förlustaffär på flera plan. Kvinnors utbildning ger dålig avkastning, den ekonomiska självständigheten undergrävs, framtida pensioner dräneras och länders ekonomier urholkas.

En av de viktigaste åtgärderna för att främja kvinnors arbetskraftsutbud är att avskaffa sambeskattning. En annan är att öka tillgång till subventionerad barnomsorg. EU-kommissionen är djupt bekymrad över detta och förra året presenterades en dyster översyn. Få medlemsstater når målet att erbjuda verksamhet till minst en tredjedel av barn under tre år. I Polen, Tjeckien, Rumänien och Slovakien är det bedrövligt nog bara fem procent av småbarnen som erbjuds barnomsorg. EU-kommissionen konstaterar att höga avgifter utgör ett allvarligt hinder. Mer än hälften av mödrar som är hemma uppger att kostnaden för barnomsorgen är det främsta skälet.

Parallellt sjunker födslotalen i många EU-länder till kritiska nivåer, i princip hela Syd- och Östeuropa. Man skulle kunna tro att det faktum att kvinnor står utanför arbetsmarknaden leder till fler barn men statistiken talar sitt tydliga språk. I EU-länder där barnafödandet är lågt förvärvsarbetar kvinnor som minst. I medlemsstater där det finns utbyggd barnomsorg och kvinnors sysselsättning är hög föds det också fler barn.

Den demografiska krisen kan lindras med ökad invandring. Men vi måste börja tala om alla de europeiska kvinnor som väljer bort barn på grund av hur samhället ser ut. I Merkels Tyskland är en av fyra kvinnor över fyrtio år barnlös. Mer än en tredjedel av kvinnliga tyska akademiker har inte barn. Den tyska nativiteten är också bland den lägsta i den industrialiserade världen. År 2060 kan landet befolkning ha minskat från dagens 82 miljoner till 66 miljoner. Endast 14 procent av tyska mödrar går tillbaka till heltidsjobb efter första barnet, ännu färre efter andra barnet. Tyskland satsar därför på en massiv utbyggnad av barnomsorgen, 800 000 platser ska fram detta år och tidigare har en generös föräldraförsäkring införts med två ”pappamånader”. Men fler regeringar i EU måste vakna och göra liknande investeringar.

En grundbult i kvinnlig frigörelse är makt över den egna kroppen. Det är djupt oroande att de abortfientliga isvindarna blåser kallare. Fascister och fundamentalister tror att sjunkande födslotal åtgärdas om abort inskränks eller förbjuds, fast erfarenheten visar att det istället är de illegala ingreppen som ökar.

EU ska inte ha en gemensam abortlagstiftning men kan lyfta säkra aborter och preventivmedel ur ett komparativt folkhälsoperspektiv. I dag finns det knappt på kartan. Det gör däremot insatser mot till exempel fetma, alkohol och tobak. EU-kommissionens hälsoprogram har en budget på över 400 miljoner euro och ska främja tryggare sjukvård och förebygga ohälsa. EU måste stå upp för sexuell och reproduktiv hälsa på medicinsk grund och utgöra en motkraft till misogyna mörkerkrafter.

Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer EU:s arbetskraft att minska med hela 50 miljoner personer fram till 2060. EU behöver pressa Europas makthavare att skapa förutsättningar för att kvinnor går ut på arbetsmarknaden och samtidigt vågar välja föräldraskap. EU ska inte lagstifta om maxtaxor eller förbjuda vårdnadsbidrag. Men jämställdhet måste få status som en hård ekonomisk fråga som ingen som är intresserad av unionens utveckling kan vifta undan. Feminism är kort sagt Europas framtid.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: