Bild: Kerstin Mothander

#bryttystnaden: Leijonhufvud kritisk till polisens oförmåga

2013-06-18 | My Vingren padlock

INRIKES

Straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud övertygas inte av spaningsledningens förklaringar till att männen som tillsammans med Göran Lindberg begick sexuella övergrepp aldrig utreddes. Hon konstaterar att tillfredsställande undersökningar går att göra vid andra typer av brottslighet under liknande omständigheter.

Läs också:

2013-06-19 #bryttystnaden: Lindbergaffären för stor för polisen

2013-05-11 #bryttystnaden: Det sekretessbelagda sexnätverket

2013-05-11#bryttystnaden: Göran Lindberg ingick i ett sexförbrytarnätverk

2013-05-10 #bryttystnaden: Verklighetens Call girl vill bli trodd

2013-05-10 #bryttystnaden: Det omstridda utpekandet bakom Call girl

2013-05-10 #bryttystnaden: Obesvarat krav på granskningskommission

2013-05-10 #bryttystnaden: BBC-skandalen som gav feministerna rätt

2012-12-21 Öppet brev till Sveriges rikspolischef

2012-11-16 #bryttystnaden: Call girl missar den politiska lockpåläggningen

När Lindberg greps den 25 januari 2010 misstänkt för grova sexualbrott hade han varit huvudperson i en omfattande spaningsinsats under kodnamnet ”Operation Värdegrund”. I en granskning av polisens eget utredningsmaterial har Feministiskt Perspektiv kunnat avslöja att Lindberg begick grova sexövergrepp tillsammans med flera andra män. Något som polisen tidigare förnekat.

I förhör med utsatta flickor och genom tekniskt bevismaterial har Feministiskt perspektiv hittat uppgifter som identifierar andra potentiella gärningsmän. Vi ringde upp en av männen, som via sms bett om att få låna den lägenhet där flera av övergreppen Lindberg dömdes för begicks. Mannen säger att han varken har blivit kallad till förhör eller på annat sätt har varit i kontakt med polisen kring ärendet.

Jonas Trolle, ansvarig spaningsledare, säger i en intervju med Feministiskt Perspektiv att det var ett aktivt val att inte utreda uppgifter kring andra män för att istället enbart fokusera på Göran Lindberg. Ett skäl som han anger är att det fanns släktingar och grannar med på det fickminne där de flesta namnen och telefonnumren hittades. Andra skäl som Trolle anger är att polisen inte har hur mycket resurser som helst och att det är svårt att kartlägga män som begår övergrepp i grupp.

Madeleine Leijonhufvud är professor i straffrätt vid Stockholms universitet. Hon har tagit del av intervjumaterialet med Jonas Trolle och är kritisk till att polisen valde bort att utreda andra gärningsmän. Hon anser inte att polisen gjort tillräckligt för att granska det sexnätverk som Lindberg var en del i.

– Om man ligger i får man fram fler uppgifter, säger hon.

– Jonas Trolle säger ju att det är svårt att göra den formen av polisiärt arbete då det är slutna sällskap av män. Men å andra sidan är det precis som inom andra grupper i den kriminella världen, säger hon och fortsätter med att konstatera att när det gäller den typen av brottslighet, till exempel gängkriminalitet, kan polisen ändå göra tillfredsställande utredningar.

Madeleine Leijonhufvud riktar även kritik mot det spaningsarbete mot Lindberg som pågick under flera månader där cirka 30 poliser deltog.

– Man har varit så försiktig att ytterligare övergrepp har kunnat begås innan han häktades, säger hon och tillägger att det är bekymmersamt. Under tiden för spaningsarbetet begick Lindberg övergrepp mot flera unga kvinnor, under polisbevakning. Det var först när han skulle köpa sex av en fjortonårig tjej i Falun det togs beslut om att ingripa.