Tack, Bo Hansson!

2012-10-12 | Ida Ali padlock

KRÖNIKA/SPORT

Att kalla en fotbollspelare för "svarting" är inget konstigt i den före detta SVT-profilen Bo Hanssons värld. Detta trots att många rasar mot hans uttalande. Tur då att grabbgänget rycker ut och kommer till undsättning och förklarar vilket äkta AIK-fan Hansson är. Sportredaktör Ida Ali tackar för uppriktigheten.

Tack Bo Hansson, Arne Hegerfors och Göran Zachrisson. Tack Ingvar Oldsberg och Tommy Engstrand. Har jag glömt någon, så hojta till.

Jag vill tillägna er min djupaste tacksamhet för att ni är ärliga och står upp för era åsikter. Ett extra tack riktar jag till dig Bo Hansson, för ditt uttalande i Sveriges Radios direktsändning där du kallade en svart människa för ”en till svarting som ska in”, och sedan försvarade dig med att ”för mig är svarting inget nedsättande ord”.

Ja, utan dina åsikter hade vi inte fått veta vad du och de andra teveprofilerna egentligen anser om att kalla svarta människor för ”svartingar”. Men nu vet vi – ni tycker inte att det är något att hänga upp sig på.

En av Hanssons anhängare, Arne Hegerfors, har ju för böveln en klockren förklaring: ”En mer hängiven AIK-anhängare får man leta efter. Den man älskar agar man”. Ja, men då så.

Arne Hegerfors har tidigare hamnat i blåsväder och i ett sammanhang sade hen ”ta mina åsikter med en nypa salt”.

Nej, Arne. Den ”gubben” går jag inte på. Jag tycker att din existens är värd mer än en nypa salt så jag väljer att ta dig som person och dina åsikter på allvar. Så när du säger att ”den man älskar agar man”, då är du kanske en av alla män som fått lära sig att uttrycka kärlek på det sättet. Vad vet jag? Om det är så, så kan jag bara beklaga.

Vari ligger egentligen problemet i denna härva? Kan det vara ett problem att svarta människor faktiskt känner sig kränkta, att de upplever att dessa uttryck faktiskt är rasistiska? Att vita människor gång på gång tar sig rätten att bestämma vad som är okej att säga eller inte, utan ett uns av respekt mot människor vars hudfärg alltid har varit och fortfarande är utsatt för rasism?

I min värld representerar dessa vita herrar en människosyn som är väldigt stark i det svenska samhället. Jag är föga förvånad. Jag är heller inte förvånad över att de ovan nämnda personerna inte ser sig själva som rasister. Det gör nämligen inte Sverigedemokraterna heller. Att AIK nu svarar med att porta Bosse Hansson från pressläktaren, är ett sätt att ta avstånd från Hanssons rasistiska uttryck. I alla fall säsongen ut.

Men vad ska vi göra med nästa uttalande? Och nästa? Ska läktarna stå tomma? Eller jag menar pressläktarna. Där ska ingen rasism få finnas. Hansson och hans gelikar kan bröla på läktaren där alla ”vanliga” fotbollsfans sitter i stället. Som om det vore bättre att flytta rasismen dit.

Vi som går eller har gått på herrfotboll vet att rasistiska och sexistiska kommentarer på läktaren ingår. Att vräka ur sig ord som hora och neger är liksom inget anmärkningsvärt. Alla, alla vet att detta pågår. Så för mig är det inte alls märkligt att Hansson säger som hen säger.

Vi med annan hudfärg än vit vet att nedsättande kommentarer om vår hudfärg är ett normalt inslag i dagens Sverige.

Så tack herrarna Hansson, Hegerfors, Zachrisson, Oldsberg och Engstrand. Ni har härmed tagit steget ut i offentligheten, och ju fler som gör det desto bättre. Då kanske Sverige någon gång på fullaste allvar inser att även hos den mest folkkäre person finns en smutsig byk.

En byk som stinker strukturell rasism. Och en ovilja att inse detta.